Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Multisjuka äldre missgynnas när läkemedel utvecklas”

Publicerad: 3 juni 2014, 20:51

Foto: Thinkstock

Trots att äldrefrågorna är samhällsekonomiskt och medicinskt angelägna, är de osynliga i valdebatten, skriver hälsoekonomen Sophie Langenskiöld.


I Sverige och i stora delar av övriga världen är trenden densamma. Andelen äldre blir allt större och vi lever allt längre. Bättre behandlingar innebär visserligen att vi får vara friska längre, men det innebär också fler år med sjukdom. Det innebär att andelen multisjuka stadigt ökar i samhället. Samhällets utmaning är att möta denna utveckling på det sätt som leder till ett så hälsosamt åldrande som möjligt. Framför allt för de äldres välbefinnande, men även av samhällsekonomiska skäl.

Detta kräver ett ökat fokus på att prioritera de behandlingar som är mest effektiva och säkra så att äldre känner att de kan leva ett bra och självständigt liv.

Att behandla äldre multisjuka är ofta komplicerat eftersom ett läkemedel mot en av dessa sjukdomar kan försämra en annan sjukdom, eller inverka negativt på allmänhälsan. Det försvåras ytterligare av det faktum att det inte finns underlag om olika läkemedels effekt under så pass komplexa omständigheter.

Varför saknas sådan information? En viktig orsak är att äldre multisjuka i hög grad exkluderas i stora randomiserade studier och kliniska prövningar. De uppfyller inte kriterierna, på grund av multisjukdom. Det finns en anledning till detta. För att påvisa den effekt man undersöker måste studien vara så ren som möjligt från andra påverkande faktorer. Det innebär tyvärr att studien då inte är representativ för den stora andelen äldre. I det så kallade Kungsholmsprojektet från 2008 visade forskaren Allessandra Marengoni med kollegor att 55 procent av de studerade personerna mellan 77 och 100 år led av minst två kroniska sjukdomar.

Det är av största vikt att denna fråga uppmärksammas. Det finns i dag en uppenbar risk att läkemedlet, när det väl finns på marknaden, möter äldre som inte alls liknar personerna som testat det för kvalitet och säkerhet. Det är även känt att annan medicinering kan påverka effekten av ett läkemedel på oväntade sätt. Inga läkare kan förväntas ha kunskap att alltid göra rätt, när det är svårbedömt även för farmaceuter hur läkemedel samspelar. Behandlingen av multisjuka äldre blir då allt annat än kvalitet, säkerhet och effektivitet.

Vi menar att multisjuka äldre i dag missgynnas vid utveckling av nya behandlingar samtidigt som evidensen för befintliga läkemedel är svårbedömd. Detta är ett medicinskt, ekonomiskt, etiskt och humanistiskt problem som måste diskuteras. Medicinskt eftersom vi inte vet tillräckligt väl vilka behandlingar som fungerar bäst. Ekonomiskt eftersom vi behöver känna till effekten i klinisk praxis för att använda våra knappa resurser till behandlingar som ger effekt och är säkra. Men också etiskt, alla ska ha samma förutsättningar att få medicinsk hjälp, och humanistiskt. För det är inte säkert att dagens sätt att utvärdera behandlingseffekt mäter det som verkligen är viktigt för den multisjuke patienten. Är det viktigast att bli helt frisk från en av sina sjukdomar, eller är det att må så bra att man klarar sin vardag?

När samhället vill satsa på hälsosamt åldrande är det viktigt att ta sig an rätt frågor och inte glömma sådant som faktiskt har en avgörande effekt på om resultatet av satsningarna blir vad man tänkt. Vi måste våga diskutera konsekvenserna av gjorda val, för samhället i stort och för de äldre, och vi måste våga prova nya vägar framåt. Är det rimligt att kräva att även multisjuka äldre ska ingå i patientstudier och kliniska prövningar innan ett läkemedel godkänns? Ja, säger vissa. Andra menar att prövningarna då skulle bli så dyra att inga nya läkemedel alls skulle komma fram eftersom studierna då skulle behöva vara betydligt större än i dag. Vilka andra vägar finns att välja eller komplettera med? Kan man kräva att läkemedelsföretagen gör observationsstudier för just gruppen äldre multisjuka? På vilket kan de unika svenska patientregistren användas för detta syfte?  Registerforskning, i dag ett hett område, möjliggör forskning om hur behandlingar används och fungerar i praktiken. Många andra länder sneglar på de svenska för att börja bygga upp egna.

Just nu diskuteras denna och andra centrala frågor för hälsan i ett åldrande samhälle på Uppsala Health Summit där internationellt tunga experter och beslutsfattare inom vården deltar. Att multisjuka äldre i dag kan missgynnas vid utvecklingen av nya behandlingar är en nyckelfråga och det är i dag ingen aktör som tagit eller fått ansvaret att lösa problemet. För att välja rätt väg är det viktigaste att först lyssna vad alla aktörer säger och sen våga välja väg. Vi har nyligen haft ett EU-val och i höst har vi riksdagsval. Äldrefrågorna, trots att de i allra högsta grad är både samhällsekonomiskt och medicinskt angelägna, har hittills varit osynliga i debatten. Men de berör oss alla och vår framtid.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev