”Mycket kan göras här och nu på hälsodataområdet”

Valet är över och nya styren är på plats. För alla dem som valts till att ansvara för svensk hälso- och sjukvård kommer en bättre användning av hälsodata att vara en huvudfråga. Det finns mycket att göra. Här och nu.

Den förra regeringen satte i gång många processer, både viktiga statliga utredningar och olika uppdrag till statliga myndigheter. Den nya regeringen har en hög ambitionsnivå – en enhetlig och gemensam digital infrastruktur ska fram och hälsodata ska bli tillgänglig i hela vårdkedjan för all vård, såväl kommunal och regional sjukvård som tandvård, oavsett vårdhuvudman. Det är höga och välkomna ambitioner.

Läs mer: ”Vi behöver ett nationellt primärvårdsregister”

Ett medskick i arbetet är att inte glömma de steg som är väl förberedda och kan tas redan nu. Det finns två områden som är särskilt angelägna och brådskande. Socialstyrelsen presenterade i oktober sin slutrapport om kartläggning av datamängder av nationellt intresse på hälsodataområdet. Två av de centrala rekommendationerna var ett nationellt primärvårdsregister och ett nationellt register över läkemedel som ges på sjukhus, så kallade rekvisitionsläkemedel.

Rapporten innehöll konkreta förslag på författningsändringar och uppdrag som krävs för att få till stånd dessa register. Det är frågor som beretts länge och varit föremål för flera utredningar, både av Socialstyrelsen och Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV. Rapporten berörs i statens budget för 2023 men utan tydliga besked om hur frågorna ska tas vidare.

Vår förhoppning är att sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) så snart som möjligt återkommer med tydliga besked om hur dessa två register ska bli verklighet. De är av central betydelse och öppnar många nya möjligheter att förbättra svensk hälso- och sjukvård med hjälp av heltäckande nationella hälsodata. Det har funnits en tendens i diskussionerna kring hälsodata att hela tiden längta efter något nytt och något mer. Vår förhoppning är att de nyvalda politikerna också ser till det som kan göras här och nu.

Även med den data som redan finns och med de lagar vi har finns det många exempel på hur egenvård kan förenklas, vårdplatser sparas, fler patienter utredas och behandlas, och såväl liv som pengar sparas. Men det kräver ett starkt politiskt ledarskap. Det behövs politiska initiativ som skapar rätt förutsättningar. Det finns datalager att bygga, gränssnitt att utveckla och variabler att definiera – och för detta behövs både uppdrag och resurser. Här har landets alla nya regionpolitiker ett stort ansvar.

För att skapa verklig förändring behöver data också omvandlas till information och insikter. Det kräver att data anpassas så att den är användbar i vardagen, för lokal verksamhetsutveckling och kvalitetsarbete. Ska vi dessutom tala om hälsodata, och inte bara data från hälso- och sjukvården, behöver patienter, närstående och friska medborgare involveras. Det är faktiska behov både i människors vardag – till exempel egenvård vid kronisk sjukdom – och i hälso- och sjukvården som ska vara grunden.

De kommande fyra åren kommer att ställa stora krav på svensk hälso- och sjukvård. De gångna fyra åren rymde många diskussioner om den möjliga framtida nyttan med bättre användning av data. Nu är det hög tid att se till att hjulen når marken.

Katia Eriksson Bragazzi, Head Market Access Sverige, Novartis

Nasim Farrokhnia, ordförande i Ehälsoläkarföreningen

Anna Krohwinkel, forskningschef, stiftelsen Leading Health Care

Markus Lingman, strateg, överläkare, adjungerad professor

Joakim Ramsberg, forsknings- och samhällschef, Hjärnfonden

Niclas Reutersten, Head legal Nordics, Novartis

Hanna Svensson, civilingenjör i teknisk fysik, Diassist Technology

Ann-Marie Wennberg Larkö, sjukhusdirektör, professor, Sahlgrenska universitetssjukhuset