Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag27.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

”Några enkla råd för att förbättra sjukhusvården”

Publicerad: 17 Juli 2018, 05:00

Barnläkaren Louis Lundblad har flera förslag på hur sjukhusvården kan förbättras efter att själv ha varit patient.

Att ligga på sjukhus är en blandad upplevelse, skriver barnläkaren Louise Lundblad, som nyligen själv varit patient på en avdelning i Stockholm.


Att ligga på sjukhus är en blandad upplevelse. Det har jag just gjort. På en medicinsk kirurgisk avdelning i Stockholm. Eftersom jag själv är läkare är det intressant att se vården från insidan. Omvårdnaden är fantastisk och många medarbetare gör sitt bästa. Men arbetet är dåligt organiserat, tungrott och ineffektivt. Det saknas tydlig ansvarsfördelning, medicinsk kunskap och kontinuitet. Situationen leder till att ansvariga läkare och sköterskor slutar vilket är en stor förlust både medicinskt och ekonomiskt.

Det är inte rocket science att lösa de här problemen. Men vem tar ansvaret?

Personalen
Personalomsättningen är för hög. Många sköterskor stannar bara några år på sin post. Det saknas erfarna ledare som kan minska stressen hos nyutbildade och göra dem mindre osäkra. Erfarna sköterskor som kan bidra med kunskap, trygghet och kontinuitet.

Det är inte rocket science att lösa problemen. Men vem tar ansvaret?

Lönesättningen är i obalans. Bemanningsföretagen har visat vägen mot större ekonomisk uppskattning av sjuksköterskeyrket, vilket innebär att privatarbetande sköterskor finner det värt att stanna kvar i yrket. Men detta innebär också att när dessa sköterskor hyrs in vid ökad belastning i sjukhusvården så har de väsentligt högre lön än likvärdiga sköterskor som jobbar där. De inhyrda skolas in av äldre som har lägre löner!

Personalen är för oerfaren. Eftersom personalen inte stannar så kommer hela tiden nya unga sköterskor in. Medelåldern på en avdelning kan vara 25-30 år trots att man har svårt sjuka patienter med kvalificerade vårdbehov. Omvårdnaden är fantastisk men den medicinska kunskapen är låg. Det är viktigt att var och en vet vad som ska göras och varför.

Förslag:

■ Ge skickliga, ledande sköterskor högre lön och bättre arbetsvillkor om de stannar länge på samma jobb. Det vore väl använda resurser med tanke på vårdens kvalitet och resultat.
■ Inför specialistsjuksköterskor med mer ansvar och lön, gärna med betald specialistutbildning.
■ Gör dessa mer erfarna sköterskor till mentorer för unga nyutbildade sköterskor.
■ Utöka den medicinska delen av sköterskeutbildningen.

Organisationen
Tung och onödig administration tar för mycket tid och leder dessutom till sämre vård. Inte bara läkare och ansvariga sjuksköterskor utan i princip all personal dokumenterar alla åtgärder. Det innebär mycket tid med datorer i stället för tid med patienter. Trots all dokumentation kommer läkare till patienter utan att ha läst deras journaler. Kanske beror detta på ”journaltrötthet” (alltför omfattande journaler där många inblandade uttrycker samma saker) eller på att läkarens ansvar inte är tillräckligt tydligt definierat.

Förslag:

■ Begränsa dokumentationen till väsentliga uppgifter.
■ Tydliggör vem/vilka som har ansvar för att journalen är korrekt.
■ Ställ krav på att dokumentationen verkligen används.
■ Anpassa mallar i nära samarbete med användarna. Mallarna bör vara flexibla och fungera som adekvata arbetsverktyg så att de kan uppdateras enligt specifika behov eller kommunicera med andra it-system.

Allmänheten
I ett samhälle har alla en skyldighet att ta ansvar för sin hälsa. Man behöver lära sig att hantera mindre allvarliga situationer så att man inte behöver söka vård för enkla åkommor hos sig själv eller sina anhöriga. I princip skulle man kunna säga att vi alla behöver kunskap om hur kroppen fungerar och vilken kunskap man kan lita på – är det Vårdguiden 1177 eller någon blogg?

Förslag:

■ Skapa handledning för föräldrar med barn i förskoleåldern – även efter första levnadsåret där handledningen är väl fungerande.
■ Skolan lär ut kunskap om kroppen, men få förstår hur man i praktiken hanterar blessyrer och liknande. Utveckla undervisningen inom detta område, gärna med medicinskt utbildade föreläsare.
■ En form av samhällstjänst behöver utvecklas så att flertalet unga människor gör en värnplikt i form av ett par månader inom sjukvård, brandförsvar eller olycksfall.

För övrigt anser jag att politikerna ska stå för de stora ramarna och finansieringen – och inte lägga sig i organisations- och personalfrågorna.

LOUISE LUNDBLAD

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev