Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”När ska Wikström ta situationen på allvar?”

Publicerad: 18 december 2015, 07:39

Cecilia Widegren (M) socialpolitisk talesperson.

Enorma folkvandringar leder till extraordinärt läge i den svenska sjukvården och ändå står ansvarigt statsråd still. Orimligt, skriver Moderaternas Cecilia Widegren.


Enorma folkvandringar påverkar Europa och Sverige. Det innebär stora påfrestningar i Sverige nu, akut, men också utmaningar att hantera på kort och lång sikt. Det är och kommer att leda till extraordinärt läge i den svenska hälso- och sjukvården och ändå står regeringen och ansvarigt statsråd Gabriel Wikström (S) stilla. Det är orimligt.

Riksdagens socialutskott har den senaste tiden kallat till möten, bland annat extrainsatt med anledning av den extra ordinära situationen. Kallade till riksdagens socialutskott har bland annat varit, förutom ansvariga statsråd i regeringen, ansvariga myndigheter så som Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten samt Sveriges kommuner och landsting, SKL, för att beskriva situationen och ge sina analyser.

Socialutskottet sammanträde med sjukvårdsminister Gabriel Wikström (S) den 1 december. Statsrådets inställning var att situationen är under kontroll och att budgeten som presenterades under hösten tillförde resurser. Detta samtidigt som statsministern den 26 november i riksdagens frågestund uttryckte följande: ”Det finns delar i välfärden som inte fungerar som de ska”.

Det är angeläget att få regeringens enade verklighetsbild. Delar regeringen och statsrådet Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, respektive SKL:s bedömningar gällande risker för undanträngningseffekter och vilka åtgärder är regeringen beredd att vidta med anledning av det extraordinära läget? Den 2 december svarar Gabriel Wikström (S)på frågan om vårdens medarbetare är under stort tryck. Svaret förvånar: ”Det är inte min uppfattning att den nuvarande situationen med det stora antalet flyktingar till Sverige har medfört att traumavården blivit överbelastad”.

MSB varnar för risker för ”liv och hälsa, begynnande undanträngningseffekter samt samhällets funktionalitet”. SKL anger att ”under den extrema situation som råder går det dock inte att fullfölja lagstiftningen”. Men statsrådet konstaterar att de 1,47 miljarder kronor i extra resurser som regeringen och alliansen är överens om ska tilldelas landstingen är lösningen.

Samtidigt nås vi av besked om vårdköer på 1,5 år till behandlingscenter för krigsskadade, mödravården avstår från att kalla till cellprover, situationer har blivit mer ansträngda under hösten i flera landsting och man drar in aktiviteter med bland annat föräldragrupper.

Det räcker inte med extra resurser. De måste fyllas med innehåll, förslag och konkreta åtgärder, vilket stärks av politiskt ledarskap. Med anledning av SKL:s 47 punkts lista med krav på förändringar, meddelar statsrådet i Svenska Dagbladet att regeringen nu kommer att be myndigheter titta på fyra av dem. Men räcker det? Är det tillräckligt?

Redan före det akuta läget med 80 000 asylsökande inom två månader, fanns det stora utmaningar inom vården. De långa väntetiderna, undvikbara vårdskador som ställer patientsäkerheten på prov, att bostadsort är avgörande för cancerbehandling i rimlig tid samt behov av nationell personalförsörjningsstrategi som ska säkras.

Vilka övriga konkreta åtgärder som kan få omedelbara effekter på hälso- och sjukvården och dess medarbetare är Gabriel Wikström (S) beredd att vidta nu?

Just nu är nämligen regeringens propositionslista med konkreta reformförslag inom hälso- och sjukvården tom. Du läste rätt, helt tom. Det är oansvarigt och orimligt.

CECILIA WIDEGREN

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev