Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

söndag09.05.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

”Nu börjar den intensivaste perioden för förlossningsvården”

Den vanligaste födelsemånaden är numera juli – något som ställer krav på en tillräcklig bemanning med rätt kompetens, skriver debattörer från Vårdförbundet på internationella barnmorskedagen.

Publicerad: 5 maj 2021, 03:55

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Åsa Mörner, Marie-Charlotte Nilsson, Sineva Ribeiro.

Foto: Dan Lepp (Marie-Charlotte Nilsson, Sineva Ribeiro)


Ämnen i artikeln:

Vårdförbundet

Den 5 maj är det internationella barnmorskedagen och numera kan man se dagen som startskottet för den intensivaste perioden för förlossningsvården i Sverige. Historiskt sett har flest barn fötts i mars, men sedan några år tillbaka är enligt statistikmyndigheten SCB den vanligaste födelsemånaden juli, tätt följt av maj och juni – något som ställer krav på en tillräcklig bemanning med rätt kompetens. 

Barnmorskors kompetens är oumbärlig i arbetet för en god sexuell och reproduktiv hälsa. Trots det vidtas inte rätt åtgärder för att bota bristen på barnmorskor som 19 av 21 regioner vittnar om. Kompetensbristen leder till fler anmälningar om brister i bland annat förlossningsvården, där Inspektionen för vård och omsorg, IVO, konstaterar att flera anmälningar kan relateras till hög arbetsbelastning för barnmorskor och läkare. 

Men krisen finns inte bara inom slutenvården, utan är påtaglig även på barnmorskemottagningar, där bristen på barnmorskor skapar ett hårt tryck. Enligt Socialstyrelsens rapport Kompetensförsörjning och patientsäkerhet för kompetensbristen med sig flera risker för vårdens kvalitet och för patientsäkerheten, brister som inte kan kompenseras av mer personal i största allmänhet – utan det är rätt kompetens och erfarenhet som saknas. 

När ska regionerna ta till sig av kunskapen i alla dessa rapporter och prioritera arbetet med att kunna bemanna vården med rätt kompetens på rätt plats och se till att den som är erfaren vill stanna kvar? Barnmorskor har en unik funktion inom perinatal, sexuell och reproduktiv hälsa och kan inte ersättas av personalkategorier som saknar kompetens inom detta område. Det är också viktigt att den som har upparbetad erfarenhet vill och orkar vara kvar i vården, både för vårdens kvalitet och för morgondagens kompetensförsörjning. I dag är det vanligt att de erfarna lämnar för att de inte upplever att deras kunskap värderas, eller går ner i arbetstid för att orka. Hur många erfarenhetsår tappade exempelvis Umeå i ett slag när mer än en fjärdedel av BB- och förlossningsvårdens barnmorskor lämnade sina anställningar?

Det finns helt enkelt inga genvägar för att lösa bristen på barnmorskor. Regeringen satsar stora pengar på kvinnors hälsa, men dessa satsningar måste läggas på rätt saker:

• En barnmorska – en förlossning. Barnmorskor bör endast ansvara för en aktiv förlossning i taget för att kunna erbjuda det stöd som den födande kvinnan behöver, vilket är viktigt för patientsäkerheten.

• Skapa förutsättningar för att kunna ge personcentrerad vård på barnmorskemottagningarna. I nuläget är tidspressen stor för att varje enskild person ska kunna få möjlighet till en personcentrerad och säker vård.

• Underlätta möjligheten och förbättra villkoren för forskande barnmorskor så att kvinnorelaterade besvär kopplade till exempelvis klimakterium, endometrios, bristningar och amning får högre status i vården. Det ökar dessutom möjligheten att få in fler universitetslärare på utbildningarna.

• Möjliggör fler vårdnivåer med barnmorskeledda enheter. Ge barnmorskor möjlighet att leda förlossningsenheter för kvinnor med lågriskgraviditeter. Använd Norge som förebild när det handlar om mindre förlossningsenheter, där dessutom spädbarnsdödligheten är lägre än i Sverige.

• Det behövs ett gott ledarskap med chefer som också har en hälsofrämjande arbetsmiljö, med ansvar för ett rimligt antal medarbetare och mandat att driva och utveckla verksamheten.

• Barnmorskor måste värderas och få lön utifrån sina dubbla legitimationer, långa akademiska utbildning och ansvar. För att nå samma nivå som andra akademiska yrken, som har samma utbildningslängd och liknande svårighetsgrad, måste livslönen höjas med minst 30 procent.

Den kvinnodominerade barnmorskekåren behöver rejäla satsningar för att kunna erbjuda en trygg, personcentrerad vård, något som både skulle jämna ut lönegapet mellan kvinnligt och manligt dominerade yrken samt leda till färre vårdskador och minskat lidande. En win-win-situation.

Åsa Mörner, leg barnmorska och förbundsstyrelseledamot, Vårdförbundet

Marie-Charlotte Nilsson, leg barnmorska och förbundsstyrelseledamot, Vårdförbundet

Sineva Ribeiro, ordförande, Vårdförbundet

 

Kommentarer:

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här! 

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Vårdförbundet

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev