”Nu höjer vi ambitionen för vård vid MS och parkinson”

Socialstyrelsen har tagit fram de första nationella riktlinjerna för MS och parkinson. Stora framsteg har gjorts i vården vid två av våra vanligaste neurologiska sjuk­domar. Nu höjer vi ambitionen för att nära 40 000 kroniskt sjuka patienter ska få tillgång till personal med stor erfarenhet av sjuk­domarna och avancerad behandling.

Multipel skleros anses vara den vanligaste orsaken till neurologisk funktionsnedsättning på grund av sjukdom bland unga vuxna. För att upptäcka MS tidigare, eller identifiera personer som löper hög risk att få MS, rekommenderar Socialstyrelsen en neurologisk expertbedömning om magnet­röntgen­kamera­under­sökning ger anledning till misstanke. På så sätt kan också läkemedel för att bromsa sjuk­domens utveckling sättas in tidigare, vilket kan minska graden av framtida funktionsnedsättning.

Grunden för en god vård och omsorg vid både MS och parkinson är kontinuerlig uppföljning av sjukdomarnas utveckling och effekten av de behandlingar som har satts in. En central rekommendation är därför återkommande kontroller, med undersökning hos en läkare med betydande erfarenhet av sjukdomen minst en gång om året vid MS, och minst två gånger om året vid parkinson.

Parkinson uppträder vanligen vid 65 års ålder. Den mest effektiva behandlingen under tidig parkinson är det dopamin­inriktade läkemedlet levodopa. I framskridet skede kan rörlig­heten präglas av snabba kast mellan överrörlighet och oförmåga att röra sig alls. Variationerna kan dämpas genom olika strategier för att jämna ut behandlingen, men om stora svårigheter består finns tre avancerade parkinsonbehandlingar som kan ge lindring: Pumpbaserad behandling med levodopa eller apomorfin, samt djup­elektrod­stimulering i hjärnan.

Användningen av avancerad parkinsonbehandling är ojämnt fördelad i landet.

Användningen av avancerad parkinsonbehandling är ojämnt fördelad i landet och sannolikt skulle fler patienter ha nytta av en sådan behandling. För att göra vården mer jämlik rekommenderar Socialstyrelsen att behandlingskonferenser sker inför beslut om avancerad parkinsonbehandling. För att öka precisionen i valet av behandling rekommenderar vi att personer med kunskap och er­faren­het av både olika pump­metoder och djup­elektrod­stimulering medverkar i behandlings­konferenserna.

Både MS och parkinson kan påverka livet på många olika sätt och exempelvis medföra svårig­heter att arbeta och utöva fritidsintressen. Därför är ett multidisciplinärt omhändertagande där team planerar mål och åtgärder utifrån patientens behov viktigt.

När personer med olika yrken samarbetar kring en patient kan det skapa bättre möjligheter att behålla livskvaliteten och för­mågan att vara aktiv och delaktig. Socialstyrelsen rekommenderar att det i teamen förutom läkare och sjuksköterska finns minst två andra professioner representerade: fysioterapeut, arbetsterapeut, kurator, psykolog, logoped, dietist, uroterapeuter eller annan specialistläkare.

Ambitionshöjningen av vården vid MS och parkinson som vi nu inleder innebär att alla landsting bör kunna erbjuda exempelvis team och kontinuerlig uppföljning. Socialstyrelsen kommer att följa upp rekommendationerna och även ta fram mål som anger vilken nivå landstingen bör sträva efter att nå.

Stora framsteg har gjorts inom vård och behandling av både MS och parkinson. Vår förhoppning är att dessa ska komma patienterna till del och att de nationella riktlinjerna vi nu skickar på remiss, som ingår i regeringens satsning på att höja kvaliteten på vården av kroniska sjukdomar, ska bidra till en mer jämlik vård för nära 40 000 patienter med två av våra vanligaste neurologiska sjukdomar.

JAN LYCKE, EVA MÅNSSON LEXELL, PER ODIN, SVEN PÅLHAGEN, ANDERS SVENNINGSSON, PER-HENRIK ZINGMARK OCH ALEXANDRA KARLÉN