Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Nu krävs satsning på kunskap för ett hållbart arbetsliv”

Publicerad: 24 juni 2021, 03:55

Mats Bohgard, Maria Albin, Per Gustavsson, Gerd Johansson, Jan Johansson, Bengt Järvholm, Svend Erik Mathiassen, Eva Vingård.

Foto: Ulf Sirborn (Maria Albin), Tomas Bergman (Jan Johansson)

För oss som länge arbetat med kunskapsuppbyggnad inom arbetslivsområdet var inte den dåliga beredskapen för pandemin oväntad, skriver forskare i bland annat arbets- och miljömedicin.


Ämnen i artikeln:

FöretagshälsovårdSkyddsutrustningCovid-19

Vi vill att forskningsråden skapar tvärvetenskapliga regionala forskningscentrum för arbetslivsforskning, som är internationellt konkurrenskraftiga och ger nationellt och regionalt kunskapsstöd. Dessa centrum ska ge kunskaper för både befintliga och framtida utmaningar. Stora vinster kan fås om forskning om folkhälsa och yttre miljö samordnas i centrumen. Arbetslivet är grunden för hälsa, välstånd och ett välfungerande samhälle. För att säkra att framtidens arbetsliv bidrar till hälsa och välstånd behövs både kunskap om hur det ska utformas och en uthållig infrastruktur för forskning. Tyvärr saknas detta. Gammal kunskap faller i glömska.

Vi har fått många insikter av pandemin. Människor kan vara solidariska. Andra insikter är smärtsamma. Samhället kunde ha varit bättre på att möta oväntade utmaningar. Det gäller inte minst arbetslivsområdet. För oss som under lång tid arbetat med kunskapsuppbyggnad inom arbetslivsområdet var inte den dåliga beredskapen oväntad, varken när det gäller skyddsutrustning mot smittspridning eller kompetens att hantera problemen. Vi vill inte kritisera myndigheter eller arbetsmarknadens parter. Det är nog mänskligt att minska beredskapen i tider av lugn och skenbar stabilitet. Men vi måste lära oss av det som händer.

Läs även: Arbetsmiljöverket svänger om munskydd 

Det var inte enbart skyddsutrustning för människonära arbeten som saknades när pandemin drabbade vården, särskilda boenden, hemtjänsten och många andra branscher. Det saknades kunskapsberedskap, resurser och infrastruktur för hur man skyddar sig, och för hur man hanterar det traditionella arbetarskyddet och den psykosociala och organisatoriska miljön.

Kunskaper som behövs kan inte enkelt delas in utifrån de discipliner vi har vid universiteten. Ämnena har utvecklats under några hundra år med ökade specialiseringar. Arbetslivets utmaningar kräver mer sammansatt kompetens. Människans hälsa, välbefinnande och prestationsförmåga har både fysiska och psykosociala orsaker. Till fysiska effekter på människan finns såväl fysiska som psykosociala orsaker, till psykiska effekter finns både fysiska och psykosociala orsaker. Det handlar om risker för skador och sjukdom. Och om välmående och prestationsförmåga. 

Inom medicin, samhällsvetenskap, teknologi, och naturvetenskap finns olika metoder, praxis och kunskapskulturer. Tvärvetenskapligt samarbete där kompetenser sammanförs i forskningen ger bättre kunskaper och lösningar på problem. Det är svårt att uppnå det med kortsiktig forskning. Långsiktig strategi behövs.

Vi som varit med i arbetsmiljöarbetet sedan 1970-talet ser att många problem har försvunnit. Andra finns kvar. Nya utmaningar har tillkommit. Kompetens att bemästra gamla och nya problem har också försvunnit. Digitalisering, nanoteknologi, gig-ekonomi och covid-19 har gett nya utmaningar. Den psykosociala och organisatoriska miljön var inte så framträdande i 70-talets debatt. 

Vi har sett stora förändringar i arbetslivet som orsakats av den digitaliseringstrend som startade på 1990-talet. Men som sedan dess har accelererat så att vi i dag talar om en fjärde industriell revolution. Denna utveckling ger ändringar i produktionsformer. Nya yrken (till exempel influencers) och nya affärsmodeller (till exempel Uber och Air-Bnb) uppstår vilka kan skapa nya förutsättningar för hur vi lever och arbetar. Det ställs också större krav på organisatorisk agilitet, det vill säga på att verksamheterna måste utveckla förmåga att kunna ändra strategi, struktur, teknologi och arbetsprocesser för att kunna finnas kvar. 

Mycket har förändrats. För att vi ska uppnå ett hållbart arbetsliv krävs att vi måste förstå och hantera risker: asbest, kvartsdamm och andra kemiska risker samt hörselskadligt buller, belysningsproblematik, skadliga vibrationer, fysiskt tungt arbete och mycket annat som få forskare är fokuserade på i dag. Samtidigt har vi dagens fokus på psykosocial och organisatorisk miljö. Vi måste också ha beredskap för det framtida okända.   

För att förstå och hantera konsekvenser av arbetslivets utveckling samt ge långsiktigt hållbara lösningar, behövs samlad spetsforskning med bred tvärvetenskaplig ansats. Människor med forskningsbaserade kunskaper, tvärvetenskapliga och internationella erfarenheter och insikter, med både bredd och djup, behövs om vi ska kunna utveckla hälsobefrämjande och säkra arbetsplatser och organisationer i framtiden. De behövs för teknisk utveckling, för medicinska och beteendevetenskapliga bedömningar av arbeten samt för en rad olika utbildningar vid universitet och högskolor. De behövs också för företagshälsovårdsutbildningar och som experter i näringsliv och offentlig sektor. Inte minst behövs de för att upprätthålla nationell kompetens inom detta område som har så stor betydelse för folkhälsan och näringslivets konkurrenskraft.  

Det krävs uthålliga tvärvetenskapliga regionala forskningscentrum som är oberoende av olika politiska och samhälleliga modeväxlingar. Dessa behövs för en långsiktigt hållbar utveckling.

Mats Bohgard, seniorprofessor i arbetsmiljöteknik, Lunds tekniska högskola/Lunds universitet

Kenneth Abrahamsson, adjungerad professor i arbetsvetenskap, Luleå tekniska universitet

Roland Akselsson, seniorprofessor i arbetsmiljöteknik, Lunds tekniska högskola, Lunds universitet

Maria Albin, professor och överläkare, arbets- och miljömedicin, Karolinska institutet/Lunds universitet

Jörgen Eklund, professor emeritus i ergonomi, KTH

Sten Gellerstedt, f d LO, f d adjungerad professor i arbetsvetenskap, Luleå tekniska universitet, f d docent i arbetsvetenskap vid SLU

Per Gustavsson, professor och överläkare, arbets- och miljömedicin, Karolinska institutet

Gerd Johansson, seniorprofessor i arbetsmiljöteknik, Lunds tekniska högskola, Lunds universitet

Jan Johansson, senior professor i arbetsvetenskap, Luleå tekniska universitet

Göran Johnsson, f d ordförande Metall, nu ordförande Arbetsplatsnära FoU, hedersdoktor vid Blekinge tekniska högskola

Bengt Järvholm, senior professor i yrkes- och miljömedicin, f d överläkare i yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet

Svend Erik Mathiassen, professor i arbetshälsovetenskap, Högskolan i Gävle

Lars Olander, f d  professor i industriventilation, Arbetsmiljöinstitutet

Kjell Torén, professor och överläkare, arbets- och miljömedicin, Göteborgs universitet

Eva Vingård, professor emerita i arbets- och miljömedicin, Uppsala universitet, och f d överläkare på arbets- och miljömedicinska kliniken, Uppsala allmänna sjukhus

 

Kommentarer:

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här! 

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev