”Nu måste behandlingen förbättras för den här patientgruppen”

Brister i den medicinska behandlingen av personer med folksjukdomen benartärsjukdom leder till att tusentals människor lever med förhöjd risk för sjuklighet och död. Nu måste behandlingen förbättras för den här patientgruppen som har sämre prognos än personer som haft en hjärtinfarkt.

Benartärsjukdom, BAS, är en hjärt-kärlsjukdom som trots att den drabbar nästan 20 procent av den äldre befolkningen är en av vår tids mest okända folksjukdomar. BAS innebär åderförkalkning i benens pulsådror där förträngningar hindrar ett normalt blodflöde. Åderförkalkningsprocessen märks oftast inte, men kan leda till symtom i form av gångrelaterade bensmärtor, så kallad ”fönstertittarsjuka”.

I sin allvarligaste form – kritisk ischemi – har patienterna svåra smärtor även i vila, svårläkta sår på fötterna eller utveckling av kallbrand med risk för amputation. Sjukdomen har hög dödlighet och innebär en påtagligt ökad risk att drabbas av hjärtinfarkt och stroke.

Men sjukdomen är lätt att diagnostisera genom att man mäter blodtrycket både i arm och vid ankel. Den mest grundläggande behandlingen består av rökstopp, en ökad fysisk aktivitet och bra kostråd. Patienter med symtom av sin sjukdom behöver också bästa medicinska behandling riktad mot förhöjda blodfetter och högt blodtryck, samt proppförebyggande medicin, för att förhindra en för tidig sjuklighet och död. Är sjukdomen uttalad ska dessa patienter också ha en kärlkirurgisk bedömning.

Trots omfattande forskning som talar för att patienter med symtomgivande BAS ska behandlas enligt i stort sett samma principer som patienter som genomgått en hjärtinfarkt eller stroke, ses stora skillnader i behandlingen.

I en färsk svensk studie (Sigvant med flera 2019) jämfördes patienter vårdade i Sverige för hjärtinfarkt med patienter som fått diagnosen BAS. Studien visade att BAS-patienten löper en högre risk att dö jämfört med patienter som haft en hjärtinfarkt. Patienter som genomgått kirurgisk behandling för BAS är heller inte lika intensivt läkemedelsbehandlade jämfört med patienter som har genomgått en hjärtinfarkt, det gäller speciellt kvinnor.

Data från det kärlkirurgiska registret, Swedvasc, tyder på ett för litet fokus på medicinsk behandling och uppföljning. Själva kirurgin håller hög internationell standard men den medicinska och livsstilsinriktade behandlingen behöver förbättras.

Så vad behöver vi göra?

￭ BAS-patienterna är i behov av nationella riktlinjer kring medicinsk behandling på samma sätt som patienter med annan hjärt-kärlsjukdom. Ett personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp för kritisk ischemi är på gång att införas. Det är bra och kommer förhoppningsvis att öka medvetenheten för sjukdomen som helhet.
￭ Det behövs utbildningsinsatser inom primärvården där de flesta av BAS-patienterna vårdas. Primärvården behöver ta ett större ansvar för att BAS-patienter identifieras och behandlas på samma sätt som patienter med annan hjärt-kärlsjukdom.
￭ De kärlkirurgiska klinikerna behöver ta ett större ansvar för att BAS-patienterna inte bara ska få bästa kirurgiska behandling utan också bästa medicinska behandling och uppföljning.
￭ Stöd till egenvård. Kan man påvisa BAS som en riskfaktor för patienten finns det mycket större möjligheter att stödja till livsstilsförändringar vilket medför stor patientnytta.

Genom dessa åtgärder hoppas vi att den här undanskymda patientgruppen får den uppmärksamhet som sjukdomens allvar kräver.

Med en ökad medvetenhet hos allmänhet, sjukvård och beslutsfattare skulle vi kunna höja livskvaliteten och öka överlevnaden för de människor som lever med denna dolda folksjukdom.

Inger Ros, ordförande, Riksförbundet Hjärt Lung.

Joakim Nordanstig, docent, överläkare, verksamhetsområde hybrid och intervention, kärlkirurgi SU/S, Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Birgitta Sigvant, överläkare, kärlkirurgiska sektionen, kirurgkliniken, Centralsjukhuset i Karlstad.

Joachim Starck, registerhållare för nationellt kvalitetsregister för kärlkirurgi, Swedvasc.

Björn Kragsterman, överläkare, kärlkirurgiska kliniken, Västmanlands sjukhus i Västerås.

INGER ROS, JOAKIM NORDANSTIG, BIRGITTA SIGVANT, JOACHIM STARCK, BJÖRN KRAGSTERMAN