Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag30.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

Ny handlingsplan krävs för att minska typ 2-diabetes

Publicerad: 13 Januari 2010, 10:07

Undersök fler för att upptäcka diabetes tidigt och stoppa de orimliga geografiska skillnaderna i vården, skriver Kenneth Johansson (c), riksdagsledamot och själv diabetiker.


En halv miljon svenskar har diabetes. Av dem har cirka 350 000 fått diagnos av läkare och därmed vård för sin sjukdom. De allra flesta har typ 2-diabetes. Jag tillhör själv denna växande grupp av diabetiker.

Det som förr kallades  en gnutta socker på gamla dar  har blivit en epidemi i främst välmående länder. Sedan 1980-talet har förekomsten av diabetes ökat med 40 procent.

I en färsk studie från Lunds universitet beräknas samhällskostnaderna för diabetes till hela 9 miljarder kronor. Ändå går typ 2-diabetes till stora delar att förebygga, upptäcka tidigt och behandla.

Svensk diabetesvård har också traditionellt varit framgångsrik. Engagerade och välutbildade läkare och diabetessköterskor har ofta följt sina patienter och noggrant sett till att de fått rätt hjälp.

Men på senare år har arbetsbördan i diabetesvården för många blivit tyngre. Patienter vittnar om att det blivit svårare att få tid för besök. Svenskt diabetesindex från 2008 visar också skillnader i rutinerna för kallelser till diabeteskontroller. På diabetesmottagningar kallas ofta patienterna rutinmässigt till kontroll, medan man inom primärvården förväntar sig att patienterna själva bokar besök. Följden blir att patienter inte går på kontrollbesök så ofta som de borde.

I Sverige finns ett välfungerande nationellt diabetesregister dit patienternas resultat kan rapporteras. Men i dag finns endast cirka hälften av alla kända diabetes­patienter i registret. Därför går det faktiskt inte alltid att säga om vården lyckas eller inte.

En nyckel till lyckad behandling är att patienterna har kunskap om sin sjukdom. Läkemedelsföretaget  Sanofi-Aventis genomförde nyligen tillsammans med Svenska diabetesförbundet en enkät bland patienter med typ 2-diabetes. Av dessa hade 77,4 procent aldrig deltagit i någon gruppundervisning om diabetes, trots att 93,3 procent uppger att livsstilen är viktig och att de vill ha löpande råd och stöd i sin diabetesbe­handling.

I svensk sjukvård har fokus inte alltid varit att behandlingen lyckas. I diabetesvården går det dock att mäta om så är fallet. Enligt Nationella diabetes­registret når bara 58 procent av patienterna ett HbA1c (blodsockervärde över tid) under 6 procent, vilket nog får ses som ett häpnadsväckande resultat.

Det finns också stora skillnader mellan olika landsting. I Sörmland når 66,5 procent målet, medan Dalarna med 47,8 procent hamnar i botten. Varför skulle det vara acceptabelt med stora regionala skillnader?

Även i ett europeiskt perspektiv finns bekymmer. Enligt Euro Health Consumer Index kommer Sverige bara på elfte plats i Europa, beräknat utifrån information, patientens rättigheter och valmöjligheter, generositet i sjukvårdssystemet, förebyggande åtgärder, tillgänglighet och behandlingsresultat. Gemensamt för de mer framgångsrika länderna är att de behandlar och prioriterar diabetes i primärvården, på vårdcentralerna.

Alliansregeringen har gjort mycket för att utveckla vården och stärka patientens ställning. Men det räcker inte.

Målet måste vara att svenska patienter får bästa möjliga vård som ger högre livskvalitet och förlänger livet. Typ 2-diabetes måste också i högre grad förebyggas. Folkhälsopolitiken behöver bli konkret och fler få kunskap om hur ett balanserat liv minskar risken för sjukdom.

Centerpartiet vill se fem utgångspunkter för att utveckla diabetesvården:

Undersök fler för att upptäcka typ 2-diabetes. Ju tidigare upptäckt, desto mer sannolikt att rätt behandling med livsstilsförändring kan sättas in tidigt.

Förbättra tillgången på läkare och sjuksköterskor för diabetespatienter. Att patienter regelbundet ska kunna få hjälp är en förutsättning för en lyckad behandling. Landstingen bör se över möjligheten att via vårdvalssystemet premiera regelbunden kontakt med vården för diabetespatienter.

Förbättra rapporteringen till Nationella diabetesregistret och ge resurser till vården att använda sig av det för kvalitetsuppföljning. När kunskapen blir större om hur patienterna faktiskt mår kan också prioriteringar och beslut ske på fastare grund.

Stoppa de orimliga skill­naderna i vården som bygger på var patienten bor och sätt fokus på att vården når resultat. När läkarkontakten blir tätare kan också fler patienter få en lyckad behandling. Även här kan vårdvalet ge positiva drivkrafter.

Prioritera måluppfyllel­se. Det ska löna sig att behandla så att patienterna når det uppsatta målvärdet. Vårdcentraler som lyckas ska ha betalt för det. De som inte lyckas ska inte belönas på samma sätt.

Det har blivit dags att låta patienten vara i centrum. Ju fler som undviker att få diabetes eller som skjuter upp sjukdomsutbrottet, ju fler som upptäcks tidigt och som får framgångsrik behandling med fokus på behandlingsresultatet, desto bättre för både berörda enskilda patienter och samhället.

Kenneth Johansson
 är riksdagsledamot (c) och ordförande i socialutskottet.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev