”Ny lagstiftning krävs för bättre cancerforskning”

Kliniska forskare i Stockholmsregionen verkar inom en rad medicinska områden och publicerar årligen drygt 3 200 vetenskapliga artiklar. Den snabba tekniska utvecklingen inom bland annat hälso- och sjukvården har lett till behovet av så kallade flerfakultetssamarbeten vari medicinen verkar med andra discipliner såsom humaniora och teknik för att lösa morgondagens utmaningar. Region Stockholm har därför under senare år inlett fördjupade samarbeten med Kungliga Tekniska högskolan och Stockholms universitet.

I Stockholmsregionen finns internationellt ledande forskningsmiljöer inom bland annat onkologi och reumatologi. Under flera år i rad har forskare i Stockholmsregionen erhållit en betydande andel av de nationella forskningsanslagen från till exempel Vetenskapsrådet. Därför är det särskilt oroväckande när Sverige börjat halka efter i internationella jämförelser inom cancerområdet, enligt Cancerfondsrapporten 2019 Forskning. Region Stockholm är inte heller nöjd med utfallet i den senaste ALF-utvärderingen (avtalet om läkares grundutbildning och klinisk forskning) där vi hamnade på en tredjeplats, efter Västra Götalandsregionen och Region Skåne.

Som nation har Sverige och dess regioner alldeles särskilda möjligheter att bedriva forskning i den absoluta världstoppen. Våra unika databaser och register med strukturerade vård- och patientdata, så kallad hälsodata, ger oss fördelar som är få länder förunnade.

För att Sverige med Region Stockholm ska återta tätpositionen såväl internationellt som nationellt krävs en sömlös samverkan mellan forskarna, hälso- och sjukvården samt universiteten, en moderniserad lagstiftning som tar tillvara digitaliseringens möjligheter, och en högklassig infrastruktur som möjliggör ledande klinisk forskning med tydlig patientnytta.

Som ett led i det regionala förbättringsarbetet har Region Stockholm utfäst ett Forskningslöfte. Syftet med löftet är att stärka den patientnära forskningen genom att öka antalet kliniska prövningar med 50 procent till år 2022. Målsättningen är att redan år 2023 rankas som en av världens fem ledande life science-regioner.

I Stockholmsregionen finns strukturer i form av kompetenta forskare, modern infrastruktur och en nära lokalisering av forskning och hälso- och sjukvård, vilket skapar förutsättningarna för medicinska genombrott som leder till att nå våra högt uppställda mål.

Genom att använda data från olika källor som kvalitetsregister, Stockholms medicinska biobank och vårdadministrativa system kan forskning och vårdutveckling flytta fram positionerna och möjliggöra individanpassad diagnostik och behandling i hälso- och sjukvårdens vardag. Inrättandet och driftsättningen av Centrum för hälsodata är Region Stockholms viktigaste verktyg för att på ett effektivt, patientsäkert och samlat sätt tillgängliggöra dessa unika hälsodata.

För att Region Stockholm ska kunna infria Forskningslöftets målsättning behöver staten tillse att regionerna och kommunerna ges de förutsättningar vi behöver i den kommande forskningspropositionen. Detta för att vi på riktigt ska kunna nyttja digitaliseringens möjligheter för att ta den patientnära forskningen in i framtiden.

Sverige behöver en moderniserad lagstiftning som möjliggör användning, delning och tillgängliggörande av omsorgs- samt hälso- och sjukvårdsdata. Nuvarande lagstiftning medger till exempel inte delning av hälsodata mellan kommunernas omsorg respektive regionernas hälso- och sjukvård.

Biobankslagen behöver ändras för att tillåta koppling mellan provmaterial och journaldata. Dagens lagstiftning förhindrar en effektiv användning av Sveriges biobanker för att kunna kartlägga resultat av behandlingar, sjukdomsrisker eller sjukdomsförlopp samt använda material i biobanker för att pröva nya läkemedel.

Minska forskarnas administrativa börda genom att skapa en nationell infrastruktur. Samla centrala aktörer som till exempel Biobank Sverige, Genomic Sweden, Kliniska studier Sverige och de 106 nationella kvalitetsregistren under ett och samma tak.

För att ta ledartröjan i det regionala förbättringsarbetet i Region Stockholm kommer vi att som en del av Forskningslöftet årligen bjuda in forskningens centrala aktörer till en Problemlösarkonferens. Syftet med konferensen är att skapa en arena där utmaningar på området lyfts, diskuteras och löses tillsammans, utan vare sig beröringsskräck, skygglappar eller stuprörstänk.  Vi kan, och ska, göra mycket på regional nivå men att föreslå riksdagen att justera lagstiftningen kan bara regeringen göra.

TOBIAS NÄSSÉN