Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

"Ny prismodell för ryggkirurgi ger grund för bättre vård"

Publicerad: 18 juni 2013, 12:37

Ekonomisk styrning kan ge förbättringar ifall ersättningssystemen formas med omsorg, anser klinikchefen Tycho Tullberg.


Ämnen i artikeln:

Vårdval

Det är bra att Maciej Zaremba i sina DN-artiklar om sjukvården har lyft  fram de konstigheter som finns i vissa ersättningsmodeller. Dock finns  risken att man drar slutsatsen att man ska undvika alla försök till  ekonomisk styrning och resultatkontroll. Det vore ett stort misstag.
Nästan  alla de svagheter som Zaremba påtalar med nuvarande DRG-system går som  tur är att undvika. Grunden är det fria vårdvalet som stimulerar att man  tänker nytt och skapar en viss konkurrens. Bara vårdval i sig skapar  inte något bra, däremot om det kombineras med intelligenta  ersättningsmodeller. Det finns urusla vårdval, som exempelvis vårdval  specialiserad sjukgymnastik i Stockholms läns landsting, där man bara  satt ett lågt pris och som är helt utan resultatredovisning. Det finns  dock även bra exempel som vårdval höft-/knäplastiker, även det i  Stockholm, vilket är en veritabel succé och som det talas alldeles för  lite om i media. Slutrapporten kommer senare
i år, men de preliminära  siffrorna visar att på tre år har köerna försvunnit i Stockholm,  produktionen har ökat med cirka 16 procent, kvaliteten har blivit bättre  och allt till 4 procent lägre kostnad!
Nu har professionen  tillsammans med tjänstmännen i Stockholms läns landsting utvecklat en ny  ersättningsmodell för vårdval ryggkirurgi. Enligt min mening finns där  mycket nytänk som kan vara värt att ta efter. Grunden är att den är  framdriven av professionen. Vi har varit representanter från både privat  och offentlig vård, från mindre kliniker och universitetsklinik, från  Svensk ryggkirurgisk förening och det nationella ryggregistret  (Swespine).
Vi har tragglat detta i två tre år. Men bättre att det  tar tid än att det blir ett hafsverk, som tyvärr ofta är fallet och som  riskerar att ge det fria vårdvalet oförtjänt dåligt rykte.
I korthet  innehåller det följande huvudkomponenter: Alla ackrediterade får göra  alla ingrepp. Stark koppling till kvalitet/resultat. Resultaten är  relaterade till patienternas svårighetsgrad (så kallad casemix).   Utifrån den enskilde patientens förutsättningar beräknas ett förväntat  resultat enligt Swespine. Om man slår det nationella genomsnittet får  man högre ersättning, om man uppnår sämre resultat än förväntat får man  lägre ersättning. 10 procent av ersättningen är resultatbaserad.  Kliniken är betalnings­ansvarig för alla komplikationer, vilka måste  åtgärdas inom ett till två år beroende på diagnos. Man har en holistisk  syn: förutom ryggkirurgi inför man möjligheten att koppla in  sjukgymnast, psykolog och smärtläkare före och efter operationen. Likaså  är man kostnadsansvarig för all rehabilitering efter operationen,  vilket medför att man måste utveckla den mest kostnadseffektiva  eftervården. Kliniken måste ta mer ansvar för resultaten av nya  tekniker. Om en ny metod innebär mindre kostnader eller bättre resultat  ger det vinst men om det innebär flera reoperationer eller sämre  resultat blir det en dyr affär för kliniken.
Detta kommer  förhoppningsvis att leda till mer eftertänksamhet vid införandet av nya  tekniker. Förhoppningsvis kommer modellen också att leda till  noggrannare urval för kirurgi och därmed bättre resultat. Det finns  ingen anledning att samhället betalar för ingrepp som patienten inte har  nytta av.
Tidigare system premierar mindre och lättare kirurgi. Det  nya premierar större och svårare ingrepp. Lyckas kliniken med att  förbättra tillståndet för ett svårt fall så får man bra med ersättning.  Allt är inte kirurgi, kan man lyfta resultatet med andra insatser så  blir ersättningen högre och kan då täcka de ökade kostnaderna. En  grundpelare i modellen är att ingen patientgrupp ska bli Svartepetter,  det vill säga ersättningen måste vara relevant även för svårt sjuka  personer med komplicerade diagnoser.
En mycket viktig del i detta  vårdval är kopplingen till Swespine. Flera har hävdat att det finns en  risk med att koppla ekonomisk ersättning till kvalitets­registren. Min  erfarenhet är dock att fördelarna överväger kraftigt. När man inser att  resultaten i registren ger ekonomiska effekter måste man skärpa  definitionerna och det är bra även för den medicinska forskningen. Här  är det fråga om en givande korsbefruktning.
Naturligtvis måste man  anpassa modellen efter andra områden, men jag hoppas att vårdval  ryggkirurgi i Stockholms läns landsting kan tjäna som inspiration till  att utveckla sjukvården.

Ämnen i artikeln:

Vårdval

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News