”Nya betalningsmodeller måste gå att tillämpa”

Nya cell- och genterapier är ett av de verkligt stora medicinska framstegen på senare år. Svåra sjukdomar, där det ofta helt har saknats behandling, kan potentiellt botas med en enda behandling. Men i dag finns det hinder för att de snabbt ska bli tillgängliga för svenska patienter. En nyckel för att övervinna hindren är att hitta nya betalningsmodeller – modeller som kan bidra till att hantera en del av de osäkerheter som kan finnas. Men det kräver att regeringen också skapar bättre förutsättningar för nya lösningar.

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, presenterade i förra veckan sitt regeringsuppdrag att fortsätta utveckla metoder för hälsoekonomiska utvärderingar av precisionsmedicin och betalningsmodeller för avancerade terapiläkemedel, ATMP. Myndigheten slår tydligt fast att nya betalningsmodeller är en viktig del för att kunna dra full nytta av de nya terapierna. 

Läs mer: ”Pröva utfallsbaserade betalningsmodeller” 

Vad som inte berörs i rapporten är att det pilotprojekt kring nya avtalskonstruktioner och betalningsmodeller för ATMP, som drivits i samverkan med Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, har misslyckats. Inte i brist på samsyn kring hur modellen borde se ut, utan på grund av praktiska problem. Tanken var att effekten av en ny genterapi skulle följas via nationella register och att betalningen skulle avgöras av de faktiska behandlingsresultaten. Det var inte möjligt på grund av hur lagstiftningen kring att dela data är utformad. 

Det räcker alltså inte att allt fler nu står bakom nya modeller i teorin, det måste också finnas rätt förutsättningar att tillämpa dem i praktiken. TLV har i sin rapport fokuserat på teoretiska frågor kring nya betalningsmodeller men konstaterar också att ”I praktiken kommer möjligheten att mäta effekten av ATMP-behandlingen att vara den kanske största utmaningen med implementering av utfallsbaserade betalningsmodeller och avgörande för om det är mödan värt att använda sig av detta verktyg.”

Hälso- och sjukvårdssystemet är i dag främst utformat för att behandla kroniska tillstånd och behandlingarna utförs då regelbundet, ibland under många år eller till och med decennier. Systemet är inte lika väl anpassat för terapier som är avsedda att fungera under en livstid efter en enda behandling. Utfallsbaserade betalningsmodeller är en viktig del av lösningen. Om all betalning ska ske när behandlingen ges tar den som betalar hela risken.

Om en vanlig behandling inte fungerar går den att avsluta, men den möjligheten finns inte för behandlingar som ges vid ett enda tillfälle. Genom att villkora delar av betalningen på att behandlingen fungerar och att effekten finns kvar på flera års sikt, så delar man risken mellan den region som betalar och det företag som levererar läkemedlet. Inom industrin finns det en stor vilja att bidra till modeller som bättre delar på risken.

För att utfallsbaserade modeller ska fungera krävs det tydliga kriterier för när en behandling anses fungera och möjlighet att följa upp utan alltför stora besvär. Det senare blir särskilt viktigt ju fler läkemedel som ska omfattas av sådana modeller. Tidigare försök med liknande modeller har byggt på att varje region, i praktiken behandlande klinik, ansvarar för uppföljningen. Den lösningen är fullt möjlig men regionerna har varit tydliga med att nya modeller i stor skala förutsätter nationell uppföljning. Det var också den väg som prövades i pilotprojektet. Tanken var att uppgifter skulle hämtas från Socialstyrelsens register. Tyvärr blev slutsatsen att det inte var möjligt inom ramen för dagens regelverk.

Nu ligger bollen hos regeringen. Den egna myndigheten, TLV, har tydligt pekat på behovet av nya betalningsmodeller. Regionerna är tydliga med att de vill se nationell uppföljning. Det talas mycket om vikten av att bättre använda den rika skatt av hälsodata som Sverige har. Här finns ett tydligt exempel. Det finns en bred samsyn om att nya betalningsmodeller behövs. Nu är det hög tid att vi också kommer i gång i praktiken. Vi på Novartis är redo och vår förhoppning är att regeringen nu tar initiativ till att riva de hinder som finns kvar.

Katia Eriksson Bragazzi, landschef onkologi Novartis Sverige

Niclas Reutersten, landschef pharma Novartis Sverige