Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Nya krafttag för den kliniska forskningen

Publicerad: 1 november 2012, 06:00

Stockholm ska bli ett centrum i världsklass för medicinsk forskning, skriver två landstingspolitiker.


Sveriges framstående position inom klinisk läkemedelsforskning är ett bevis på att vår sjukvård håller en hög standard i en internationell jämförelse. Svensk vårdpersonal är kunnig och man har god ordning på sina patienter. Vi har patientdata och kvalitetssam­manställningar som är världsunika. En del av äran ska delas med svenska myndigheter som håller en mycket hög professionalitet och är ledande i Europa. Vidare finns sedan lång tid ett gott samarbets­klimat mellan vården, akademin och näringslivet. Men det behövs nya krafttag.

Läkemedelsindustrin satsar mer än 15 miljarder kronor årligen på forskning och utveckling i Sverige, vilket kan jämföras med att staten satsar drygt 7 miljarder på medicinsk forskning. Enligt OECD ligger Sverige och Schweiz i topp i världen då cirka en halv procent av BNP utgörs av läkemedelsforskning. Ändå har vi problem. Till exempel minskade antalet anställda inom forskande läkemedelsföretag med 3 000 personer under perioden 2006–2008. Och de närmaste åren ser inte ljusa ut.

För den svenska vården är fördelarna med att vara med i kliniska läkemedelsprövningar uppenbara. Läkare, sjuksköterskor och annan personal tränas i systematisk utvärdering av diagnostik och behandlingsinsatser och blir del av spjutspetsforskningen inom olika terapiområden.

Större kunskap och kompetens i vården kommer patienterna till godo. De får tillgång till bättre behandlingar med högre patientsäkerhet och tidig tillgång till nya, bättre läkemedel. Framsteg inom områden som exempelvis diabetes, alzheimer och ­reumatism är helt avgörande för fortsatt god livskvalitet för såväl den enskilde patienten som anhöriga.

Nu vill vi markera en högt ställd ambition att i vårt landsting tydliggöra prioriteringarna av resurser till kliniska studier och en bättre implementering i vården av den kunskap som vi därmed får. Vi som undertecknar denna artikel är beslutsamma och överens om att vi ska göra vad vi kan för att vända utvecklingskurvan.

Vårdavtalen och andra styrdokument är centrala för landstingets styrning av vårdens innehåll och resursfördelning. Verksamhetschefer, klinikchefer och enskilda läkare och patienter ska veta att klinisk forskning är en vital del av den samlade hälso- och sjukvården. Det gäller också att tydligt markera att samverkan med den forskande industrin och akademin är en naturlig och nödvändig del av denna verksamhet.

1 Vi är därför villiga att pröva nya organisationsformer som förslaget om att inrätta ett diabetessjukhus för att sammanföra och påskynda kunskapsutvecklingen på ett vårdområde samt att skapa en tydlig bas för kliniska prövningar.

2 Bilda en forsknings- och innovations­strategi­beredning med representanter från akademi, som huvudman för forskningen, för landstingen, som huvudman för vården och för den samlade life science-­­industrin, som utvecklar produkter och tjänster. Beredningen bör som första uppgift i positiv anda behandla de förslag som olika organ föreslagit:
Villkor för sjukvårdsanställda vid tillfällig övergång till industrin.
Meritvärde av forskning och arbete i industrin för landstingstjänster.
Gemensamma finansieringsåtaganden för projekt av olika slag etcetera.
Upphandling av ny teknik och ny teknologi.

3 Vi ska se över landstingets egna ekonomiska resurser för forskning och snabba på besluts­vägarna inom landstinget för att öka effektiviteten.

Landstingen har, enligt hälso- och sjukvårdslagen, ett ansvar för den kliniska forskningen, men vi kan konstatera att intresset för forskning och utveckling och samarbete med akademi och industri behöver utvecklas. Därför föreslår vi:
Att i ett första steg 1 procent av landstingets intäkter avsätts till forskning och utveckling.
Att i ett andra steg, på tio års sikt, öka detta till 2 procent.

4 Vi ska utöka kontakterna med patientföreträdare och -organisationer för att höja kvaliteten i utveckling mot individualiserad vård.

Vi är villiga att ta till oss och genomföra alla goda idéer från alla håll för att göra Stockholm till ett centrum i världsklass för forskning och utveckling av medicinsk vetenskap och hälso- och sjukvård.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev