Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Nya utbildningen kan rädda sjukvårdssystemet”

Publicerad: 19 juni 2014, 14:06

Sjuksköterskan Athena Lymperi vill se utbildning till avancerad specialistsjuksköterska på fler universitet.


Avancerad specialistsjuksköterska är ett nytt vårdyrke i det svenska sjukvårdssystemet. Nu kommer specialistsjuksköterskan att kunna få ytterligare fördjupning i sin egen specialitet och efter en tvåårig masterpåbyggnad kunna kallas för nurse practitioner (NP), avancerad specialistsjuksköterska (ASS) eller avancerad klinisk sjuksköterska (AKS).

En sådan avancerad specialistsjuksköterska kommer att kunna utföra läkaruppgifter och överbrygga avståndet mellan omvårdnad och medicin. Efter sin tvååriga utbildning har hon bland annat rätt att ordinera blodprover, bakterieodlingar och EKG, och att remittera patienten till andra yrkesgrupper, diverse röntgenundersökningar eller kliniker. Hon kan också skriva ut patienten, gå igenom läkemedelslistan, utvärdera effekten av nyinsatta mediciner och utföra ytterligare yrkesuppgifter som en vanlig avdelningsläkare oftast inte har tid med.

Läkarbristen och det ökande missnöjet med den svenska sjukvården har ställt till stora och omdiskuterade problem för vården. Å andra sidan leder den ökade medellivslängden i befolkningen till en allt större vårdkonsumtion och fler personer som behöver en mer avancerad vård. Samtidigt kräver patienter och anhöriga ökad effektivitet i vården och bättre patientsäkerhet.

Inte sällan får patienter som läggs in på sjukhus vänta i flera timmar för att få utskrivningssamtal. Oftast åker de hem utan något recept, och utan information och uppföljning, då läkarna inte har tid med detta utan prioriterar de akuta ärendena. Ett masterprogram till avancerad specialistsjuksköterska skulle kunna bidra till en förbättrad hälsa hos fler sjuka människor.

Utbildningen till avancerad specialistsjuksköterska kan rädda det svenska sjukvårdssystemet som halkar efter i förhållande till andra tekniskt avancerande länder. USA, Kanada, Australien, Holland och England har redan infört det nya vårdyrket, vilket har gett effekter: Patienter och anhöriga är mer nöjda med vården och patientsäkerheten och kontinuiteten har förbättrats.

Systematiska litteraturstudier har jämfört patientomhändertagandet mellan ASS och läkare och har bevisat att vården är lika bra eller bättre om den utförs av avancerad specialistsjuksköterska (Horrocks, S., Anderson, E. & Salisbury, C. 2002). Med en avancerad specialistsjuksköterska har patienter fått mer tid under konsultationer, bra bemötande och fler undersökningar än när läkare tar hand om patienterna.

Ändå är Linköpings universitet det enda universitet som hittills har infört programmet, och det finns inga indikationer på att även andra svenska universitet kommer att göra det.

Den svenska vården har stannat och det finns inte någon ytterligare möjlighet till vårdutveckling på länssjukhusen och inom kommunerna. När får vi en stark svensk sjukvård? Och när kommer äntligen våra kompetenta sjuksköterskor att få möjlighet att bli avancerade specialistsjuksköterskor och därmed stärka den svenska sjukvården?

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev