”Nya vårdalternativ behövs efter pandemin”

Coronapandemin kommer att kräva stora rehabiliterande insatser för att läka olika typer av coronaskador. Det komplexa rehabiliteringsbehovet hos de svårast drabbade kräver omställning på sätt som avlastar sjukvårdspersonal och sjukvårdsavdelningar. Ett nytänkande med nya vårdalternativ behövs. Medicinsk naturunderstödd terapi är en av de strategier vården behöver ta till!

För dem som behöver speciell och långvarig rehabilitering efter genomgången svår coronainfektion kan naturen utgöra en ny typ av vårdmiljö. Skadorna på kroppen, med uttalad nedsättning av bland annat lungfunktionen och kognitiva skador (tecken på genomgången encefalit eller ICU-syndrom, Intensive Care Unit-syndrome), kommer att ta tid att läka.

Personal inom vård och omsorg är en annan stor grupp som sannolikt kommer att drabbas av coronaskador, personal som under lång tid överbelastats i vården av covid-19-patienter inom olika enheter. Etisk stress, brist på ledighet och krävande förhållanden som av många befattningshavare beskrivits som omänskliga kommer att kräva sin tribut i form av posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, och andra stressrelaterade psykiska och troligen också somatiska följdsjukdomar. Psykiatrin och primärvården kommer sannolikt att ha små möjligheter att erbjuda denna nya patientgrupp adekvata hjälpinsatser.

Eftersom sjukhusmiljön kommer att associeras med problemen måste denna grupp erbjudas andra lösningar. En rogivande naturmiljö och kontakt med djur i kombination med tillgång till erfaren medicinsk personal är en beprövad metod. Natur, djur och särskilt hästassisterade insatser är i dag högaktuella i jakten på verkningsfulla behandlingsmodeller vid PTSD, se Johnson med fler i Military Medical Research 2018.

En tredje grupp som väntas få psykiska stresskador orsakade av pandemin är de vars ekonomiska och sociala situation kraschat på grund av företagspermitteringar och varsel. Nära relationer skadas, djupa depressioner och till och med suicid befaras kunna bli följden. Även denna tredje grupp kanske kan aktiveras, hitta hjälp ur långvarig modlöshet och sjukskrivning genom nya behandlingsprogram utformade med naturmiljön som bas.

Vad menar vi då med medicinsk naturunderstödd terapi? Trädgårdsterapi såsom den utformats i Rehabiliteringsträdgården vid SLU Alnarp under ledning av professor Patrik Grahn är en beprövad behandlingsmetod där medicinsk kompetens (arbetsterapeut, läkare, psykoterapeut) samverkar med kompetens från den gröna sektorn (landskapsarkitekt, trädgårdsingenjör) för patienter med utmattningssyndrom och andra stressrelaterade skador. En klar dos-respons-effekt ses, se Grahn med flera i International journal of environmental research and public health 2017.

Likaså har hästunderstödd terapi, HUT, så som den bedrivs av terapeuter certifierade av Organisationen för hästunderstödda insatser, OHI, med medicinsk legitimation, visat goda resultat vid psykiska stressrelaterade tillstånd. Men också vid skiftande somatiska, neurologiska eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och komplexa rehabiliteringsbehov, se Håkanson 2009 i Journal of Bodywork and Movement Therapy. OHI-certifieringen, som funnits i dryga tio år, är en kvalitetssäkring av terapeutens kompetens att använda hästen och dess miljö i sin professionella utövning.

En icke vinstdrivande insamlingsstiftelse, Natur och hälsa, har startat för att organisera redan existerande naturbaserade rehabiliteringsenheter till en vårdkedja. Målet är att öka utbudet av naturunderstödd vård och rehabilitering men också att kvalitetssäkra detta utbud med ett certifieringsförfarande vad gäller kompetens, naturkvalitet på gård och omgivningar och en vetenskapligt förankrad vårdprocess. Alla enheter ska ha medicinskt legitimerad personal och vara registrerade hos Inspektionen för vård och omsorg, IVO. Forskning vad avser resultat kommer att bedrivas.

Vi som skriver detta är forskare och behandlare med lång erfarenhet av vård i vanlig vårdmiljö och av hur vården utomhus i naturen och med djuren kan göra stor skillnad för patienter med komplexa rehabiliteringsbehov. Vi vill visa på de möjligheter som medicinsk naturunderstödd terapi kan innebära för coronapandemins olika drabbade grupper.

Vi är en del av lösningen – men då måste sjukvårds-Sverige tänka utanför boxen!

Ulf Hallgårde, leg läkare, ordförande i Insamlingsstiftelsen Natur och hälsa.

Patrik Grahn, agronomie doktor, professor i landskapsarkitektur, Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

Inga-Lena Bengtsson, leg läkare, psykiater, tidigare aktiv vid SLU Alnarps Rehabträdgård.

Kerstin Uvnäs Moberg, leg läkare, professor i fysiologi vid SLU.

Marie Gudmundsson, leg arbetsterapeut, OHI-certifierad, ordförande för Organisationen för hästunderstödda insatser.

Henrika Jormfeldt, leg sjuksköterska, professor i omvårdnad, ordförande Psykiatriska riksföreningen för sjuksköterskor.

Margareta Håkansson, leg sjukgymnast.

Pia Tillberg, leg fysioterapeut, OHI-certifierad, redaktör OHI-Nytt, verksamhetsansvarig vid Stall Kungsgården/Stiftelsen Hippocampus.

ULF HALLGÅRDE, PATRIK GRAHN, HENRIKA JORMFELDT MED FLERA