Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Oansvarigt offra Landskrona lasarett

Publicerad: 25 januari 2013, 13:32

Med Femklöverns politik i Region Skåne offras Landskrona lasarett för att kortsiktigt förbättra siffror och tvinga in medarbetarna i leden. I slutändan skapar det en sämre och dyrare sjukvård.


Ämnen i artikeln:

Lasarettet i LandskronaRegion Skåne

Femklövern i Region Skåne (M, FP, C, KD och MP) har föreslagit att verksamheten vid de skånska sjukhusen slås ihop med målet att specialisera vården. För Landskrona lasarett innebär det att operationsverksamheten försvinner, samtidigt som lasarettet görs om till centrum för ögonsjukvård.

Argumenten för denna förändring är att det ska ge en bättre kvalitet samtidigt som köerna i Skåne minskar. Förslaget saknar dock en risk- och konsekvensanalys. Förslaget har dessutom tagits fram utan en dialog med professionen eller fackförbund. På moderaternas hemsida går det att läsa att de står för en sjukvårdspolitik grundad på just en dialog med regionens medarbetare. Detta kan enbart uppfattas som tomma ord utan förankring i den sjukvårdspolitik som de bedriver i Region Skåne.

Oavsett vad de egentliga skälen till avvecklingen är, förutom att minska utgifterna, kan man enbart spekulera och det är vad man tvingas till att göra eftersom någon tydlig handlingsplan inte har redovisats. Oavsett vilken ansvarig person som får frågor om detaljer och tidsperspektiv blir svaret att sådana i dagsläget inte finns. Är det verkligen så illa ställt bland våra tjänstemän att ingen lyckats frambringa någon sådan eller beror det endast på bristande kurage och feghet?

På ett informationsmöte med personalen på Landskrona lasarett vidhöll regiondirektör Jonas Rastad att förändringen inte har kunden i fokus, det vill säga patienterna. Samtidigt menar han att det kommer att leda till ökade köer och sämre kvalitet inledningsvis och att åtgärder då får vidtas efter hand. Detta rimmar illa med vad som anges i Femklöverns förslag där skälet för förändringarna påstås vara  Patienten i fokus .

Nedläggningen av operationsverksamheten i Landskrona är möjligen enbart ett första steg i en medveten avveckling av Landskrona lasarett eftersom det givetvis är enklare att avveckla ett sjukhus som inte bedriver en väl fungerande operationsverksamhet.

Tiden mellan planerad avveckling av operationsverksamheten och tänkt start av nya ögonsjukhuset är cirka ett och ett halvt år. Ur ett logistiskt perspektiv fungerar denna tid utmärkt som en reträttväg och räddningsplanka för regionledningen om planerna går i stöpet. Under denna tid får Landskrona lasarett leva kvar på nåder för att sedan avvecklas under parollen  att det blev för dyrt att flytta ögonsjukvården till Landskrona .

Givetvis är jag införstådd med att en budget ska vara i balans och ansvariga tjänstemän och politiker måste göra vad som åligger dem. Men att göra stora förändringar utan att ta hänsyn till alla delar är oansvarigt. Då det tydligen inte finns en risk- och konsekvensanalys av en eventuell nedläggning av operationsenheten i Landskrona bidrar jag med en sådan:

1. Landskrona genomför årligen drygt 4 000 operationer. Dessa ska i stället fördelas på andra skånska sjukhus.

Effekt: Dessa sjukhus klarar inte av det ökade behov av operationsplatser. Belastningen leder till ökande köer, fler inställda operationer och sämre arbetsmiljö för personalen. Det leder till ökad personalflykt från de större sjukhuse och det minskar i sin tur möjligheterna till att bedriva effektiv och kostnadsmedveten sjukvård.

I Femklövern råder en uppfattning om att privata aktörer ska råda bot på operationsköerna. På lång sikt kanske dessa kan svälja denna volym men det glöms bort att de aktörerna inte fullt ut till exempel klarar av när komplikationer tillstöter. Då skickas patienter tillbaka till den offentliga sektorn. Detta är inte önskvärt ur en patientsäkerhetsaspekt. De offentliga sjukhusen dräneras på enklare elektiv verksamhet och får enbart bedriva tung slitsam kirurgi.

2. Narkossjuksköterskorna försvinner från Landskrona i samband med nedläggningen.

Effekt: Intuberingsberedskap för inneliggande patienter försvinner. Oerfarna medicinjourer förlorar sitt stöd. Patientsäkerheten minskar med detta.

Att skapa en ny jourlinje med både narkosläkare och narkossjuksköterska är ineffektivt ur kostnadssynpunkt.

3. Effekt av punkt 2 leder till: Minskad möjlighet att säkert vårda patienter med andningsbesvär orsakade av KOL, pneumoni och hjärtsvikt.

Effekt: Möjligheten för Skånes universitetssjukhus och Helsingborg att skicka  Landskronapatienter  i ett tidigt skede försvinner. Detta innebär längre vårdtider på dessa sjukhus med ökad platsbrist som effekt.

4. Effekt av punkt 3 leder till ökad platsbrist på Skånes universitetssjukhus och Helsingborgs sjukhus.

Effekt: Det råder i dag redan platsbrist på framförallt Skånes universitetssjukhus som direkt orsakar krisen på akutmottagningen. Enligt effekt av punkt 3 kommer denna situation bara förvärras.

5. Medicinakuten på Landskrona lasarett förlorar narkosberedskap.

Effekt: Ambulanser kommer i framtiden tvingas köra alla patienter till SUS Lund som redan har stora problem och vilka kommer förvärras, se punkt 3.

Landskrona kommun har i dag dessutom ett nära samarbete med Landskrona lasarett genom närsjukvården. Det innebär att kommunen har möjlighet att på jourtid direktinlägga patienter från hemsjukvården utan att passera och belasta akutmottagningen på SUS Lund. När denna möjlighet försvinner ökar således belastningen på SUS Lund.

6. Utbildningsplatser försvinner från Landskrona.

Effekt: Det råder redan stora bekymmer att erbjuda praktik för både läkarstudenter, sjuksköterskestudenter och sjuksköterskor i specialistutbildning. Ingen privat aktör kan ersätta denna utbildningsfunktion då det saknas en naturlig koppling till universitetet. De är inte heller av kostnadsskäl intresserade att bedriva utbildning. Ingen annan offentlig klinik i Skåne kommer inom överskådlig framtid heller klara av att ersätta denna viktiga utbildningsfunktion för Region Skånes framtida sjukvård.

Framtida personalbehov kommer inte tillgodoses och de som utbildas får sämre utbildning. I kombination med stor kommande pensionsavgång är detta en dålig prognos för skånsk sjukvård.

Femklövern anser att det råder en överkapacitet för operationsverksamhet i Region Skåne. På en del sjukhus står salar nämligen oanvända. Detta beror dock inte på att det saknas patienter. Vad som saknas är kompetent personal att driva verksamheten på dessa salar. Varför det saknas personal tycks inte ansvariga chefer, tjänstemän och politiker förstå.

I skrivande stund råder det kaos på SUS Lund med neddragna vårdplatser, krisartad situation på akutmottagningen med hot om vite. Detta har pågått under många år. Ledningen har valt att försöka råda bot på detta med auktoritär ledarstil utan intresse för dialog med sina medarbetare.

Det har sitt pris att så envist styra en sjukvård på detta vis. Problemen med personalflykten, framför allt från Skånes universitetssjukhus, har nu blivit ett besvärande faktum för styrande politiker och tjänstemän. Kritiken börjar växa till en nivå som inte längre går att sopa under mattan.

Så i ett desperat försök att med fortsatt auktoritär ledarstil kommendera tillbaka vårdpersonal till de stora sjukhusen hoppas man på att allt ska bli frid och fröjd i Region Skåne. Fel!

Vad man inte tycks ta hänsyn till är att den yngre generation av medarbetare som är på väg att slussas in i sjukvården inte finner sig i rådande situation. Bristande respekt för person och brist på vettiga arbetsförhållanden är inget som efterfrågas och vettig lön för utfört arbete är en självklarhet.

Givetvis tillkommer det ständigt nya oerfarna medarbetare från utbildningar men de kan inte svar mot de krav som ställs på morgondagens högkvalitativa sjukvård. De lär inte stanna länge heller. Detta är dock något som ledningen accepterar, bara det finns någon som utför en syssla. Att all erfarenhet går förlorad är uppenbarligen av underordnat intresse.

När de negativa effekterna av detta ogenomtänkta förslag slår igenom kommer de bortförklaras med andra orsaker än ovan nämnda, samtidigt som ansvariga för länge sedan lämnat sitt uppdrag bakom sig, enbart med ett sjunkande Region Skåne som minne.

Det kan omöjligt vara tanken med Femklöverns politik att så samvetslöst och oansvarigt offra en av Region Skånes mest välfungerande verksamheter för att kortsiktigt förbättra några siffror och tvinga in medarbetarna i leden. I slutändan skapar det en sämre och dyrare sjukvård för både patienter och medarbetare.

De mindre sjukhusen behövs för en sjukvård i balans. Är ni verkligen beredda att riskera en större obalans och personalflykt från regionen?

Innan ni tar ett beslut den 28 januari ber jag er tänka en gång.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev