Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Öka kunskapen i vården kring skyddad identitet”

Våldsutsatta kvinnor med skyddad identitet möter svårigheter då de söker vård, skriver Elisabet Mattsson och Josefine Agius vid Ersta Sköndal Bräcke högskola. (1 kommentar)

Publicerad: 10 november 2021, 04:55

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Elisabet Mattsson, professor i vårdvetenskap och projektledare för Jämlik vård för kvinnor i hemlöshet vid Ersta Sköndal Bräcke högskola. Josefine Agius, projektkoordinator för Jämlik vård för kvinnor i hemlöshet vid Ersta Sköndal Bräcke högskola.


I ett fullt väntrum på ett sjukhus sitter en kvinna, hon försöker göra sig så osynlig som möjligt, rädd för att någon ska känna igen henne …

FN betecknar mäns våld mot kvinnor som en global pandemi. Enligt Nationellt centrum för kvinnofrid är utövarna av fysiskt våld till 80 procent män. När det gäller sexuellt våld är männen förövare i 97 procent av fallen. I Sverige är den farligaste platsen för kvinnor hemmet, inte att vandra ensam hem genom staden efter en sen fest. Det är övervägande i hemmet som kvinnor utsätts för grovt våld, av en förövare som de känner väl och ofta har en relation med. 

Läs mer: Att fråga om våld har blivit vardagsrutin

Sveriges regering har släppt ett åtgärdspaket som omfattar 40 punkter för att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Paketet är omfattande, med många viktiga förändringar och förslag. Vi vill sätta fokus på punkt 40 i åtgärdspaketet som handlar om ökad kunskap om situationen för våldsutsatta som lever med skyddad identitet. Med den här debattartikeln vill vi uppmärksamma de svårigheter som våldsutsatta kvinnor möter då de tvingas leva med skyddad identitet och söker vård.

Tänk dig att du har flytt från en våldsam relation, lämnat allt, bostad, bankkort, telefon och identitetskort. Hotet är stort, så stort att du riskerar att bli dödad. Du tvingas byta ort och leva med skyddad identitet. De skador som du har fått av våldet gör att du behöver ha upprepade kontakter med vården. Vid vårdbesök är du rädd för att bli röjd. Här följer berättelser från dolda kvinnor:

 

”Jag behövde uppsöka akuten för mina skador. När jag anmäler mig i receptionen så uppmärksammar hon som tar emot mig att jag har skyddad identitet. 

– Vad ska vi kalla dig när vi ropar upp dig i väntrummet, frågar hon. 

– Anna, svarar jag. 

Jag går och sätter mig i det fulla väntrummet, hittar en undanskymd plats där jag kan hålla koll på vilka som går in och ut, där jag har två vägar att välja på om jag snabbt måste ta mig ut, fly. En personal kommer och ser sig om i rummet, liksom letar med blicken. Allas uppmärksamhet riktas mot henne. Till slut säger hon:

– Är det någon som har skyddad identitet här? Det är i så fall din tur.

Marken gungar, jag tittar ner i golvet, vågar inte ge mig tillkänna. Efter fem timmar lämnar jag akuten utan att ha träffat en läkare, trots brutna revben och en spricka i armbågen …”

 

”Kopior av min sjukjournal skickades av misstag till min gamla adress som jag flytt ifrån, där mitt ex bor kvar. Jag har ju fått vård på den ort där det skyddade boendet ligger, i journalen finns uppgifter om vilket sjukhus, mina skador och mediciner. Han vet nu på vilken ort jag befinner mig och kommer att använda sig av diagnoser och medicinering vid rättegången. Jag vågar inte gå ut, han kan ju hitta mig, döda mig …”

 

Att leva med skyddad identitet är att tvingas leva med en ständig rädsla, trots alla försiktighetsåtgärder. Rädsla för att vården ska röja din identitet. Otrygghet blir en del av vardagen. Vi menar att kvinnor behöver känna sig trygga med att sjukvårdspersonal kan och vet hur de ska agera när en kvinna har skyddad identitet. Punkt 40, som i regeringens åtgärdspaket skriver fram behovet av ökad kunskap i vården kring skyddad identitet, behöver prioriteras för att kvinnor som lever under dödshot ska våga söka och få den vård som de behöver. 

År 2011 granskade dåvarande Landstingsrevisorerna sjukvården i Stockholm och konstaterade att kvinnor med skyddad identitet inte kunde söka vård utan att riskera att få sin identitet röjd. Enligt vår erfarenhet gäller detta även år 2021, några nya riktlinjer eller rutiner har inte upprättats och kvinnor med skyddad identitet riskerar fortfarande att få sin identitet röjd när de söker vård. Låt det inte ta tio år till innan dolda kvinnor tryggt kan söka den vård de har rätt till!

Denna debattartikel är skriven i samarbete med Women advisory board, Ersta Möjlighet, som består av kvinnor som arbetar i ett forskningsprojekt för jämlik vård till kvinnor som lever i hemlöshet. Medlemmarna i Women advisory board bor på ett skyddat boende och har skyddad identitet.

Elisabet Mattsson, professor i vårdvetenskap och projektledare för Jämlik vård för kvinnor i hemlöshet vid Ersta Sköndal Bräcke högskola.

Josefine Agius, projektkoordinator för Jämlik vård för kvinnor i hemlöshet vid Ersta Sköndal Bräcke högskola.

 

Kommentarer:

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här! 

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

2021-11-15

Artikeln uttrycker att detta gäller personer med ”skyddad identitet”. Samlingsbegreppet för personer med skyddade person uppgifter från Skatteverket. Heter precis som jag skrev ”skyddade personuppgifter”. Vilket innefattar: sekretessmarkering, skyddad folkbokföringen. Sen finns det en handfull personer i Sverige som fått ”skyddad identitet” detta utfärdas av polisen. De personer har nytt personnummer och nya namn. De vet inte du, jag eller sjukvården vilka de är. 

Använd gärna rätt benämning när ni skriver artiklar. 

Vänligen 

Hanna (Samordnare våld) 

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev