Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Öka primärvårdens budgetandel till 25 procent”

I de flesta regioner har primärvårdens andel av vårdbudgeten minskat eller stått still mellan 2021 och 2022. Detta måste ändras, anser Carina Olson och Sara Banegas, Praktikertjänst.

Publicerad: 25 oktober 2022, 03:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Carina Olson och Sara Banegas, Praktikertjänst.

Foto: Mattias Bardå


Ämnen i artikeln:

PraktikertjänstPrimärvård

Nya politiska styren formerar sig runtom i Sverige. De nya koalitionerna har nu ett viktigt uppdrag: att stärka hälso- och sjukvården med primärvården som bas.

Riksdagsvalet var rekordjämnt och det krävdes ytterligare ett par dagar för att slå fast mandatfördelningen. På regionnivå var det mer splittrat och vi kunde snabbt konstatera att många regionstyrelser skulle möbleras om och att det skulle krävas tuffa förhandlingar.

Läs mer: WHO lyfter södra Lappland som förebild för primärvård i glesbygd

Nu – mer än en månad efter regionvalen – börjar politiska styren ta form, även om det fortfarande förhandlas på vissa håll.

Men vad som står klart redan i dag är att samtliga nya politiska styren tar över i en tuff tid och att ingen som tillträder kommer till ett dukat bord. 

Styrena under den förra mandatperioden tampades med en global pandemi och när den började ebba ut invaderade Ryssland grannlandet Ukraina i ett krig som alltjämt pågår.

Flera bedömare, bland annat Konjunkturinstitutet, spår nu att Sverige står inför en lågkonjunktur. Till det adderas också rekordhög inflation, stigande elpriser, höjda räntor och ökande livsmedelspriser.

Sammantaget råder både utmanande förutsättningar och osäkerhet inför regionernas budgetarbete. Kommande år väntas bli ekonomiskt utmanande.

I nuvarande läge kan det ligga nära till hands att dra i bromsen och avvakta med investeringar i exempelvis hälso- och sjukvården. Vi hoppas dock att de politiska ledningarna och regionernas tjänstemän inte gör avkall på de viktiga förändringar som måste ske i hälso- och sjukvården. Detta gäller inte minst primärvården, som under många år dragits med kraftig underfinansiering.

Exempelvis visar Vårdföretagarnas årliga kartläggning av de ekonomiska resultaten i regiondriven primärvård att den egendrivna primärvården mellan 2011 och 2020 visat en förlust på totalt 3,4 miljarder kronor. Under 2020 vändes de eviga förlusterna till ett överskott på 44 miljoner kronor, ett resultat som dock dopats av ett antal statsbidrag för att parera pandemins påfrestningar. 

Primärvårdens andel av regionernas hälso- och sjukvårdsbudget har dessutom, i en majoritet av regionerna, antingen minskat eller stått still mellan 2021 och 2022. Det visar en kartläggning Praktikertjänst genomfört. 

Den utvecklingen måste ändras. För att värna omställningen till en god och nära vård behövs en satsning på primärvården, bland annat för att upprätthålla patientsäkerheten och förbättra arbetsmiljön, men också för att uppnå Socialstyrelsens rekommendation om 1 100 invånare per fast läkare. 

För att stärka primärvården föreslår Praktikertjänst därför följande:

1. Primärvårdens andel av regionernas hälso- och sjukvårdsbudgetar behöver öka till 25 procent under de kommande fem åren.

2. Säkerställ en handlingsplan för att nå Socialstyrelsens riktlinje om 1 100 invånare per distriktsläkare.

3. Se över förfrågningsunderlagen och säkerställ att primärvården har de förutsättningar som lagstiftningen kräver.

4. Den digitala och fysiska primärvården måste ses som en helhet där kontinuitet, personliga relationer och teknikneutrala lösningar är ledord.

5. Privat drivna vårdcentraler är en central del av regionernas primärvård. Därför är det viktigt att värna lika villkor för enheter i såväl offentlig som privat regi.

Med primärvården som bas – och en hög andel fast anställda läkare – minskar kostnaderna i hälso- och sjukvården, eftersom behovet av sjukhusvård blir lägre samtidigt som övriga verksamheter i systemet avlastas. Det är en kostnadseffektiv vård som gynnar både patienter och samhällsekonomi.

Carina Olson, vd och koncernchef, Praktikertjänst

Sara Banegas, specialist i allmänmedicin och chefsläkare, Praktikertjänst

Kommentarer:

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här! 

Kommentarer publiceras efter granskning.

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev