Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Oklar vits med nationell patientöversikt

Publicerad: 26 september 2007, 05:32

Risken är att patientinformationen blir ofullständig, skriver Lars Sjöberg, IT-strateg i Skåne.


Planerna på en nationell patientöversikt, NPÖ, har pågått i flera år. En pilotverksamhet genomfördes under 2005. Den visade, föga överraskande, att det rent tekniskt går att göra en patient­översikt genom att koppla ihop olika databaser som innehåller patientinformation. Detta visste vi redan i Skåne från de försök vi gjorde med en klinisk portal åren 2003–2004. Vad vi också lärde oss i Skåne var att idén inte fungerar i praktiken.

Skånes erfarenheter av en klinisk portal visar att kvaliteten på informationen i enskilda journaler – trots goda ambitioner – är så ojämn att samordning av viss information i princip inte är möjlig utan ett mycket stort och kostsamt förarbete på hemmaplan. Det skulle förvåna mig om övriga landsting, särskilt de övriga storregionerna med samma stora flora av journalsystem, har bättre förutsättningar.
i vissa landsting har man för övrigt knappt påbörjat införandet av datajournaler på sjukhusen och där måste rimligtvis det jobbet göras först innan man börjar diskutera nationella översikter.

Även med en stor satsning på samordning av information till en NPÖ hävdar jag att kvaliteten riskerar att bli dålig. Så riskerar man till exempel att missa information om allergi eller överkänslighet eftersom sådan information ibland står med fri text och på fel ställe i journalen och i praktiken är omöjlig att hitta i en automatiserad sammanställning.

Det stora problemet med NPÖ är emellertid riskerna med ofullständig information. I de stora regionerna görs mellan 30 och 40 procent av alla besök i privat vård. Även om vi med stora insatser lyckas standardisera, kvalitetssäkra och samordna det mesta av landstingens ”egen” information (ett gigantiskt arbete bara det) så kommer det att saknas information. En mycket stor del av patientinformationen når alltså inte en NPÖ om man inte gör lagändringar, skriver om avtal och kopplar privatläkarna till konceptet.

Värdet av att få en delmängd av informationen om patienten ska således ställas mot det faktum att man inte är 100 procent säker på den information man ser och att man inte heller vet om allt finns med och vad som saknas.

Nyttan med en NPÖ har inte diskuterats på djupet utan förutsätts vara självklar. Men hur stort är egentligen problemet? I hur många fall om året kommer en NPÖ till avgörande nytta i en kritisk situation? Finns det några reella exempel där patienten i allvarliga fall inte omhändertas på ett adekvat sätt på grund av avsaknaden av en NPÖ?

Gör en ordentlig nyttoanalys – med brett deltagande från professionen och med beaktande av de luckor och kvalitetsbrister som riskerar att finnas i NPÖ – och ställ den mot de hundratals miljoner och många års arbete vi talar om i detta projekt.

Ytterligare ett problem med NPÖ är att den är just nationell. Hallå! Har man inte noterat att folk inte befinner sig i andra landsting när de blir allvarligt sjuka, utan utomlands? I dag reser miljontals svenskar utomlands och där – om någonstans – är det kanske värdefullt att man har viktig medicinsk information tillgänglig. Det löser man inte med en svensk NPÖ.

Jag påstår att man, med nedanstående tre åtgärder, kan uppnå långt mer för patient­säkerheten än en NPÖ, till mycket mindre kostnader, med bättre kvalitet och på kortare tid.

Den verkliga nyttan med ett ökat informationsutbyte uppnås genom ett bra informationsutbyte inom det egna landstinget; mellan dess sjukhus, primärvård/privata mottagningar och kommunernas vård. Satsa pengarna och energin på bra lösningar och på lagändringar som stöder en obruten vårdkedja och samordnad vårdplanering på lokal nivå i stället för stora lösningar på nationell nivå.

Se till att Apotekets läkemedelsförteckning görs tillgänglig på ett enkelt sätt för läkaren i diagnos- och ordinationssituationen. Detta är antagligen den enskilt största insatsen som kan göras för att öka patientsäker­heten.

Satsa vidare på att skapa en enkel standardiserad internationellt kommunicerbar ”patient summary”, som skulle kunna sammanställas på samma sätt som epikriser i dag kan skapas från vissa av journalsystemen. En ”summary” som kan signeras av en personligt ansvarig läkare (vilket också innebär att man har en personlig garant för patientens viktiga information till skillnad från i NPÖ där det inte finns någon medicinskt ansvarig för det sammanställda materialet). Informationen kan placeras på patientens egen ”internetbank” så att patienten själv kan förfoga över den i Sverige och utomlands utan särskilda krav på utrustning. Detta till en bråkdel av kostnaderna för en NPÖ.

Parallellt med ovanstående är det självklart att man ska fortsätta det viktiga nationella arbetet med att skapa inter-nationella standarder och bastjänster etcetera som en grund för en vettig nationell samordning.

Lars Sjöberg

Lars Sjöberg
är IT-strateg inom Region Skåne.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News