Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Oseriösa vårdgivare kan tjäna stort på bristfällig vård innan de stoppas

Publicerad: 10 februari 2009, 15:52

Exemplet Flyktingmedicinskt centrum visar på brister av kontrollen, brister som följer med in i det vårdvalssystem regeringen föreslår, skriver Carina Hägg och Nalin Pekgul.


Socialstyrelsens granskning av Flyktingmedicinskt centrum i Stockholm visar på upprörande nonchalans i behandlingen av de allra mest utsatta patienterna. Hivpositiva får ingen behandling, patienter med misstänkt tuberkulos utreds inte och slarv leder till felaktiga diagnoser. Staffan Blom på Socialstyrelsen har helt rätt när han säger att missförhållandena har drabbat en redan hårt utsatt grupp som inte har möjlighet att söka vård på annat håll.

Flyktingmedicinskt centrum, FMC, ingår i Avesina AB vars verksamhet även omfattar gynekologi, mödravård, hörselrehab, primärvård och äldreomsorg.

Ägare och tillika vd för bolaget är Shori Zand. Stockholms läns landsting träffade ett upphandlingsavtal med FMC i februari 2006. Redan 2007 kom anmälningar om missförhållanden och Socialstyrelsen beslutade att granska verksamheten. Granskningen har nu resulterat i ett föreläggande mot FMC. Senast den 23 april måste de brister som Socialstyrelsen har anmärkt på rättas till. Socialstyrelsen kan annars besluta om vite eller stänga verksamheten.

Trots indikationer om att allt inte stod rätt till vid FMC förlängde Stockholms läns landsting avtalet i mars förra året. När Socialstyrelsens rapport blev offentlig den 24 januari i år uttryckte ledningen i landstinget sin bestörtning  Det handlar om brister gentemot våra kanske mest sårbara människor , säger sjukvårdslandstingsrådet Filippa Reinfeldt (m) i ett pressmeddelande. Landstinget undersöker nu möjligheterna att säga upp avtalet.

Från anmälan fram till rättelse eller nedläggning av en verksamhet som inte fungerar kan det gå lång tid, cirka två år i detta fall. Under denna period har i fallet FMC många människor kommit till skada, samtidigt som bolagets ägare/vd har tjänat mycket pengar.

Vår omedelbara reaktion är att sjukvård till asylsökande bör skötas av landstinget. Samtidigt visar bristerna inom FMC på ett kontroll­problem som sträcker sig utanför vården av de asylsökande och följer med in i det vårdvalssystem som regeringen nu föreslår ska gälla i hela landet.

Med vårdvalspropositionen vill regeringen underlätta för privata aktörer att etablera sig inom primärvården i alla landsting. Vårdvalets signum är att pengarna ska följa patienten. Detaljerna i ersättningen till vårdgivarna lämnar regeringen till landstingen. Kunskapen om hur olika ersättningssystem påverkar vårdkvaliteten är ännu bristfällig men erfarenheterna från det första året med vårdval Stockholm visar att valfrihetens pris kan bli högt. Här har en hög andel prestationsersättning och liten hänsyn till vård­tyngd inneburit en utarmning av vården i fattiga områden med många invandrare. I propositionen bortser regeringen helt från denna problematik.

Regeringen inser uppenbarligen inte att den vård som nu ska ut på marknaden är en mycket speciell produkt. Dess kännetecken är att säljarna vet mycket mer om produktens kvalitet än köparna. Informations­asymmetrin tvingar vårdgivarna att i sin marknadsföring framhäva andra mer iögonfallande egenskaper än vårdens kvalitet.

Detta kan väntas leda till en större differentiering av primärvården med vårdcentraler som specialiserar sig på vissa typer av patienter, som diabetiker. Differentiering kan i många fall vara till gagn för patienterna men det finns också en uppenbar risk att vårdvalet leder till en differentiering också av kvaliteten. Etableringsfrihet kombinerat med ett ersättningssystem som ger otillräcklig ersättning för vård av krävande patienter kan leda till att vårdgivare som vägrar att ge avkall på kvaliteten lämnar vårdtunga områden. Marknadssegmentet lämnas därmed över till mindre nogräknade vårdgivare som är beredda att utnyttja att informationsövertaget ger dem möjlighet att locka till sig patienter trots att de erbjuder vård av låg kvalitet.

I Stockholm fruktar vi snabb etablering av oseriösa vårdgivare som i sin marknadsföring vänder sig till bestämda etniska och religiösa grupper i fattiga områden med obefintlig socioekonomisk ersättning. Exemplet FMC visar att en oseriös vårdgivare som lyckats vinna en upphandling eller auktoriserats i ett vårdvalssystem kan verka och tjäna pengar på dålig vård under en ganska lång period innan kontrollsystemet till sist kan sätta stopp för verksamheten.

Nalin Pekgul
Carina Hägg

Nalin Pekgul
är ordförande i Social­demo­kratiska kvinnoförbundet.

Carina Hägg
är riksdagsledamot för socialdemokraterna.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev