Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Pandemin har visat behovet av generalistkompetens”

Vi ser ett behov av sjukhusläkare med bred internmedicinsk kompetens som tar hand om det stora internmedicinska sjukdomspanoramat, skriver tolv överläkare.

Publicerad: 20 oktober 2021, 03:55

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Kerstin Arbring, Cecilia Fall, Lars Lind, Karin Manhem, Olle Melander, Anders Själander, Stefan Söderberg, Fredrik von Wovern.


Ämnen i artikeln:

InternmedicinCovid-19

De senaste 30 åren har det internmedicinska området genomgått en förändring där flera subspecialiteter har tillkommit både som akademiska ämnen och som separata kliniker. Detta accentuerades 2015 då Socialstyrelsens nya föreskrifter om specialisttjänstgöring trädde i kraft. 

I föreskrifterna definierades vad som tidigare varit internmedicinska subspecialiteteter till att utgöra åtta nya ”basspecialiteter” med internmedicin som en enskild basspecialitet därutöver. Sedan dess har även akutsjukvård tillkommit. Detta innebär att man kan bli specialist i dessa specialiteter utan samtidig specialistkompetens i internmedicin. 

Läs mer: Linus Källgårds gästkrönika: ”Vitaminterapin har flera likheter med åderlåtning”

Parallellt med denna förändring har en glidning skett bort från ett holistiskt patientomhändertagande till ett mer organorienterat omhändertagande där patienter som inte ”passar in” kan väljas bort – patienternas behov av en sammanhållen och bred vård har dock varit konstant. 

Kopplat till detta ses en tilltagande svårighet att bemanna såväl medicinavdelningar som bakjourslinjer då alltför många färdigutbildade internmedicinare väljer att lämna för andra, ofta mer specialiserade, verksamheter. En konstant brist på internmedicinska vårdplatser bidrar till internmedicinspecialisternas frustration och flykt. 

Det saknas i dag proportionalitet mellan dimensioneringen av antalet läkare, vårdplatser och 24/7-jourlinjer inom subspecialiteter visavi bred internmedicin på de större sjukhusen. Att inte möta den stora majoriteten av patienter som har sjukdom i mer än ett organ med helhetssyn innebär risk för såväl över- som underbehandling och sämre kostnadseffektivitet. En tilltagande mängd separata organspecifika jourlinjer leder även till omfattande kostnadsökningar.

Sällan har patientbehovet av bred internmedicin visat sig så tydligt som under covid-19-pandemin. Virusets effekter på respiration, cirkulation, inflammation och koagulation samverkar med bakomliggande sjukdomar. Att ge rätt behandling, bedöma prognos och ta eventuella beslut om behandlingsbegränsningar vid covid-19 kräver bred kunskap om de vanliga folksjukdomarna.

Vi vill även understryka att den breda internmedicinen är helt avgörande för grund- och vidareutbildning av läkare och annan vårdpersonal. Ökat fokus på smal högspecialiserad sjukvård på universitetssjukhusen försvårar universitetens utbildningsuppdrag. I den nya läkarutbildningen framhålls vikten av att alla läkare ska kunna handlägga vanliga och farliga medicinska tillstånd. Då behövs återkommande klinisk träning på avdelningar som handlägger bred internmedicin för att kunna utfärda legitimation efter tolv terminer.

Även den medicinska forskningen behöver bli bättre på att anta ett brett internmedicinskt perspektiv, det vill säga att ta hänsyn till hela patienten och hur dysfunktion i olika organ samverkar. I dag exkluderas ofta den stora, växande gruppen av multisjuka patienter från randomiserade behandlingsstudier.

Den rådande pandemin har tydligt visat på behovet av generalistkompetens. Vi ser därför i dag ett behov av sjukhusläkare med bred internmedicinsk kompetens som tar hand om det stora internmedicinska sjukdomspanoramat i nära samarbete med kollegor från andra specialiteter. Detta koncept kan även utvidgas till att internmedicinare primärt sköter alla patienter som läggs in från akuten, i samarbete med andra specialiteter, en modell som visat sig framgångsrik i Malmö.

Kerstin Arbring, överläkare, medicinska och geriatriska akutkliniken, Linköping

Anna-Clara Collén, överläkare, akutmedicin och geriatrik, Sahlgrenska universitetssjukhuset/Sahlgrenska

Cecilia Fall, överläkare, medicincentrum, Umeå

Lars Lind, överläkare, VO akut och intermedicin, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Karin Manhem, överläkare, akutmedicin och geriatrik, Sahlgrenska universitetssjukhuset/Sahlgrenska

Olle Melander, överläkare, VO akutsjukvård och internmedicin, Skånes universitetssjukhus/Malmö

Henrik Norrsell, överläkare, MAVA, Sahlgrenska universitetssjukhuset/Östra

Fredrik H. Nyström, överläkare, endokrinmedicinska kliniken, Linköping

Anders Själander, överläkare, medicin södra, Sundsvall

Stefan Söderberg, överläkare, hjärtcentrum, Umeå

Johan Wikner, överläkare, VO intermedicin, Södersjukhuset, Stockholm

Fredrik von Wovern, överläkare, VO akutsjukvård och internmedicin, Skånes universitetssjukhus/Malmö

Läs också: Så många från olika specialiteter har bytt till allmänmedicin 

Kommentar:

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här!

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

InternmedicinCovid-19

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev