Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Pappersarbete ofta nödvändigt för patientsäkerhet

Publicerad: 22 november 2006, 07:30

Det är dags att skilja på administration och patientfri tid som går till patientsäkerhetsarbete. För det senare är läkarna oersättliga, anser läkare vid Björknäs vårdcentral i Boden.


Det finns många föreställningar om vad som sker i konsultationsrummet hos en allmänläkare. Myter och fördomar blandas. Alltför många av vårdens tjänstemän och beslutsfattare saknar egna erfarenheter av detta, och vi läkare har väl inte försökt förklara så utförligt, så spekulationerna har fått fritt spelrum.

En vanlig administrativ fördom är att läkarna sitter på sina rum och "administrerar" och att denna administration borde läggas över på andra för att avlasta läkaren, så att fler patienter ryms på dagsprogrammet. Vi läkare klagar ofta på att vi har för mycket "pappersarbete", som ofta blandas ihop med termen administration.

Det är dags för ett klargörande så att läkare och ledning talar samma språk. Därför har vi för avsikt att framöver ersätta rubriken administration med det mer korrekta patientsäkerhetsarbete,  PAS  , och reservera administration för det som egentligen avses, det vill säga schemaläggning, läsande av  PM  /brev från den administrativa ledningen, städande av rummet och papperskorgen, skötseln av datorn och skrivaren och liknande arbetsuppgifter.

Den patientfria tiden i vår dagbok, då vi "administrerar", är en oerhört viktig tid avsatt för patientsäkerhetsarbete, och den sväller från år till år. Allt fler remisser, provsvar och överföringsanteckningar inkommer med för patienten ibland livsavgörande upplysningar som måste hanteras. Allt fler specialenheter och team bildas och vidtar åtgärder som vi allmänläkare förmodas följa upp "snarast". Begäran om sjukintyg och nya recept inkommer via post, förmedlade genom sköterskor, per telefon eller via mejl.

Alla dessa ställningstaganden kräver sin tid. Att skriva under ett intyg eller ett recept är gjort på nolltid, men vi förmodas sätta oss in i indikation, ordination och uppföljning i alla dessa fall, och med vår namnteckning intyga att alla dessa säkerhetskrav uppfylls för den enskilda patienten, som förväntar sig en säker, effektiv och korrekt ordination. Det gör också sjukkassa och apotek. Allt detta tar tid. Det tar också tid att signera journalanteckningar – att se till att sekreteraren uppfattat våra intentioner korrekt. Det publiceras ju ofta "journalgrodor", som bevis på att detta arbete är oerhört viktigt!

Vi ordinerar allt ymnigare provtagningar, och prover tas också av sköterskor och andra på våra patienter. Dessa svar hamnar på våra signeringslistor, och måste tas ställning till. Varför togs provet – vad visade svaret – vad betyder det för den individuella patienten – vilket åtgärd eller uppföljning bör ske? Allt ska ordnas under rubriken "administration".

Under tiden vi sitter och "administrerar" kommer ofta sköterskor in med "korridorkonsultationer", patienter som vi förmodas ta ställning till i förbifarten och underläkare behöver ha handledning på knepiga fall när vi ändå inte har någon patient själva.

Under denna tid är vi också tillgängliga per telefon, vilket vi inte är när vi har patienter på rummet, så Försäkringskassan, kollegor, tjänstemän med flera passar på att ringa – "ring på eftermiddagen, då har han tid" heter det i receptionen. Vår patientfria tid – "administrationen" – används ofta också till att sitta i möten med de allt fler uppblommande teamen – diabetesteam, smärtteam, demensteam, rehabteam och så vidare.

Allt mer av läkarens tid läggs på patientfri så kallad "administration", så den av administratörer och politiker förväntade "produktionen" sjunker. Läkaren ska "avlastas" för att lösa detta, men som beskrivits ovan, är större delen av denna tid av stor vikt och betydelse för patientsäkerhetsarbetet.

En liten del kan avlastas till exempel genom egna effektiva sekreterare som håller rätt på schema och tidbok, och skriver korrekt, eller av lokalvårdare/
tekniker, som kan byta papper i skrivare, på brits och papperskorg. Vi avser hädanefter att införa begreppet  PAS  i schemat som rubrik för det viktiga patientsäkerhetsarbetet, för vilket vi är ansvariga och oersättliga. En patientsäker vård kräver läkare som känner sin patient och har tid för henne.

Robert Svartholm, Birgit Breitholz, Maria Brännholm, Jaroslav Lawer, Stefan Wallmark, Carl-Johan Westborg, Kenneth Widäng

Robert Svartholm
Birgit Breitholz
Maria Brännholm
Jaroslav Lawer
Stefan Wallmark
Carl-Johan  Westborg
Kenneth Widäng

är alla läkare vid Björknäs vårdcentral i Boden.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev