Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Patientens livskvalitet – något att ta på allvar”

Publicerad: 28 maj 2015, 07:00

Alf Carlsson, ordförande Pro­stata­cancer­förbundet, och Calle Waller, vice ordförande Pro­stata­cancer­förbundet.

Ge patienten korrekt information, skriver Prostatacancerförbundet.


Nära 10 000 män får varje år diagnosen prostatacancer. De som bedöms kunna tillgodogöra sig botande behandling erbjuds endera strålning eller kirurgi. Eftersom metoderna anses likvärdiga när det gäller överlevnad ställs männen inför att själva välja behandling. Cirka 2 500 väljer kirurgi – traditionell eller numera allt oftare med robot.

Prostatan är ett komplicerat organ som sitter illa till omedel­bart under urinblåsan. Den om­sluter urinröret och omges av ett sårbart nät av fina nervtrådar av stor betydelse för hormon­funktioner och sexualitet. Det betyder att en operation är ett komplicerat ingrepp, vars resultat påverkar mannens livskvalitet under de 20–30 år som flertalet har kvar att leva.

I patientenkäter redovisar över 70 procent nedsatt eller utslagen sexuell förmåga och ett väsentligt antal har olika urin­vägs­problem. Avsaknad av resurser och ­kompetens i vården för att möta dessa problem gör inte saken bättre.

Studier och uppföljningar finns som visar att utfallet av prostatektomi inte har mätbart samband med vilken metod som väljs utan i betydligt högre grad med skickligheten hos den kirurg som utför operationen. Utvecklingen går därför på detta område, liksom när det gäller annan avancerad kirurgi, mot koncentration till stora, multidisciplinära och – framför allt – kvalitetssäkrade kliniker. En vanlig rekommendation är att en kirurg bör utföra hundratalet operationer per år för att utveckla och vidmakthålla sin skicklighet.

Men denna insikt har ännu inte fått genomslag i vårdens organisation i Sverige. I nuläget genomförs, mot bättre vetande, prostatektomi vid minst 39 kliniker och av minst 100 doktorer.

Självklart är småskalighet inte en garanti för att resultatet ska bli dåligt. Men motsatsen, en systematisk kvalitetssäkring, kan endast klaras vid storskalig verksamhet med individuell uppföljning av operationsresultat.

I den svåra livssituation som ett cancerbesked innebär ställs mannen inför att själv välja behandlingsmetod. Att i det läget inte få tillgång till information om var den bästa behandlingen ges är ytterst provocerande.

Vi vädjar om större respekt och uppmärksamhet för livs­kvaliteten i samband med behandling av prostatacancer. Det gäller både att garantera skicklighet i operationerna­ och uppföljningen av de skador som ändå upp­kommer.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev