Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Patienter med nervsmärta måste tas på allvar i den svenska sjukvården

Publicerad: 12 september 2007, 05:21

Närmare 90 000 svenskar lever med kronisk smärta helt i onödan, skriver Kristina Törnblom.


I dag lever uppskattningsvis 90 000 svenskar med kronisk nervsmärta, men mörkertalet är stort. Bristfällig information, trånga sektorer inom vården och läkare som har svårt att ställa diagnos gör kronisk nervsmärta, och det känslomässiga lidande som smärtan medför, till ett av våra stora osynliga folkhälsoproblem. Men för den drabbade är smärtan inte osynlig – den är påtaglig och närvarande under dygnets alla timmar. En färsk undersökning pekar på områden där konkreta åtgärder skulle kunna genomföras.

Tyvärr lider många med kronisk nervsmärta helt i onödan – en färsk undersökning bland medlemmar i Neurologiskt handikappades riksförbund, NHR, Stockholmsföreningen, visar att bristen på tillgänglig information och kunskap i vården orsakar onödigt lidande. Detta är tillsynes relativt enkla områden att åtgärda - om landets landstingspolitiker tar problemet på allvar.

Genom undersökningen, som NHR Stockholmsföreningen har genomfört med stöd av Pfizer, vet vi att varannan person med nervsmärta har besökt en läkare som har haft svårt att ställa diagnos.
Nästan lika många patienter tycker att det är svårt att hitta relevant information om sitt kroniska smärttillstånd, detta trots att nästan två tredjedelar av dem som deltog i undersökningen redan aktivt söker information. Detta är anmärkningsvärda siffror, inte minst när undersökningen visar att 50 procent av patienterna uppger att de lider känslomässigt av sina problem.

Sverige har en tradition av att ligga i forskningens framkant och realisera forskningens resultat i en högkvalitativ sjukvård tillgänglig för alla. Vi vet att samhället som helhet tjänar på att utveckla vården. Kostnaden för kvalitativ sjukvård över­stiger i princip aldrig de kostnader som uppstår av att inte bota eller behandla sjukdomar, varken ur ett samhällsekonomiskt eller medmänskligt perspektiv. Mot bakgrund av detta är det olyckligt att nervsmärta fort­farande är ett så osynligt sjuk­doms­område.

Smärta är i grund och botten en skyddsmekanism. När vi får ont är det kroppens sätt att berätta att vi skadat oss eller är på väg att göra oss illa. Det säger sig självt att den här skydds­mekanismen är mycket viktig.

Det är heller inte svårt att föreställa sig vilka problem som uppstår när systemet inte fungerar som det ska. När smärtan pågår oavbrutet och under lång tid påverkas livet på fler sätt än att det bara gör ont. I bästa fall leder det till en försämrad livskvalitet - i värsta fall leder smärtan till depressioner och andra allvarliga psykiska problem.

Vår undersökning visar en bild av mänskligt lidande i Sverige som drabbar mer än 1 procent av Sveriges befolkning. 37 procent av de drabbade får vänta på rätt diagnos under lång tid - från ett halvt år upp till flera år. Detta är ett problem som måste uppmärksammas.

Vi kräver att hela sjuk­vårds­kedjan lyfter kunskapsnivån om nervsmärta – från landstingspolitiker ner till enskilda läkare och annan vårdpersonal. Patienter med nervsmärta måste tas på allvar.

Det handlar om att öka till­gäng­lig­heten i vården och tillföra de resurser som behövs för att ställa rätt diagnos och ge relevant information på ett lättillgängligt och förståeligt sätt. I förlängningen skulle vi då kunna få ett minskat mänskligt lidande, antagligen spara många sjukhusbesök och därmed även spara samhället stora resurser.

Då slipper vi se fall efter fall av onödigt lidande.

Krisitina Törnblom

Kristina Törnblom
är ordförande i Neurologiskt handikappades riksförbund, Stockholms­föreningen.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev

Se fler branschtitlar från Bonnier News