Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Patienter med traumabakgrund riskerar få fel diagnos”

Posttraumatisk stress, PTSD, som också är en minnessjukdom, delar många symtom med tidiga stadier av kognitiv sjukdom, skriver debattörerna bakom en ny rapport.

Publicerad: 1 december 2021, 04:55

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Frida Johansson Metso, Josephine Sörenson, Sigrid Kulneff.


Ämnen i artikeln:

Alzheimers sjukdomRegion Skåne

Personer med utomeuropeisk bakgrund diagnostiseras med kognitiv sjukdom i genomsnitt sju år tidigare än inrikes födda, och av dem som får en kognitiv diagnos före 65 års ålder är andelen utrikes födda dubbelt så stor (1). I gruppen med flyktbakgrund är dessutom posttraumatisk stress, PTSD, tio gånger vanligare än hos inrikes födda (2). PTSD, som också är en minnessjukdom, delar många symtom med tidiga stadier av kognitiv sjukdom (3).

Vanligtvis utvecklas PTSD kort tid efter en potentiellt traumatiserande händelse men debuten kan dröja, inte minst hos människor som upplevt långvariga hotfulla situationer. När symtom dyker upp först flera år efter den traumatiserande händelsen kan äldre personer som söker vård för minnesproblem bli feldiagnostiserade med betydligt vanligare sjukdomar som debuterar när vi åldras, exempelvis en kognitiv sjukdom av Alzheimertyp.

Läs mer: Studie tonar ner demensrisk med hormonersättning

I rapporten ”Risker vid kognitiv utredning av äldre med migrationsbakgrund – ett utvecklingsarbete om sent debuterande posttraumatiskt stressyndrom” som presenteras den 3 december, uppmärksammar Migrationsskolan i Region Skåne, Transkulturellt centrum i Region Stockholm och Röda Korsets kompetenscenter för tortyr- och krigsskaderehabilitering likheterna mellan de båda sjukdomstillstånden och utmaningarna som kan finnas i differentialdiagnosen. 

I rapporten beskriver vi en förstärkt utredning av symtom som är liknande, men har olika grundorsak, i de olika sjukdomarna. Efter att utredningarna gjorts har vårdpersonalen fyllt i en enkät om upplevelsen av att arbeta på detta sätt. 

Sammantaget har de förstärkta utredningarna inneburit att nya symtom fångats upp. Komplementen har gett vårdpersonalen mod att fråga och har mottagits väl av patienterna som känt igen sig i traumareaktionerna. 

En sjuksköterska beskrev det så här: ”Denna gång blev det mer tydligt att det inte var någon kognitiv sjukdom som patienten hade, utan jag kunde lättare uppmärksamma PTSD-symtom, som minne, koncentration och undvikande av dåtiden.” Andra konstaterar att vissa symtom, som dagliga påträngande minnen, framkommit först när specifika PTSD-frågor ställts, och att den kompletterande informationen förändrat bedömningen. Vi konstaterar att differentialdiagnosen gynnas av ökad kunskap om sent debuterande PTSD.

Många som flytt som unga åldras nu i Sverige vilket innebär att det kommer bli allt vanligare för hälso- och sjukvården att utreda personer med migrationsbakgrund för kognitiv svikt. För att ge rätt diagnos och vård och omsorg är det angeläget att uppmärksamma potentiellt traumatiserande händelser tidigare i livet och sent debuterande symtom. Med rapporten som grund framstår det för oss som angeläget att fortsatt erbjuda fördjupade insatser för äldre personer med migrationsbakgrund som söker vård för kognitiv svikt, och där det är oklart om det handlar om kognitiv sjukdom, PTSD – eller samsjuklighet (4).

Frida Johansson Metso, leg psykolog, Röda Korsets kompetenscentrum för tortyr- och krigsskaderehabilitering och Transkulturellt centrum, Region Stockholm

Josephine Sörenson, tillförordnad enhetschef Kunskapscentrum demenssjukdomar och Migrationsskolan, Region Skåne

Sigrid Kulneff, vårdutvecklare Kunskapscentrum demenssjukdomar

 

Referenser:

1. Migrationsskolan. (2020). Demensdiagnos och utrikes född – Skåne 2019. Rapport 2020:1.

2. Fazel et. al. (2005). Prevalence of serious mental disorder in 7000 refugees resettled in western countries: a systematic review. Lancet. Apr 9-15; 365(9467):1309-14.

3. Greenberg et al. (2014). Stress, ptsd, and dementia. Alzheimers Dement 2014;10: S155–65.

4. Yaffe et al. (2010). Posttraumatic stress disorder and risk of dementia among US veterans. Arch Gen Psychiatry 2010; 67:608–13.

Kommentarer:

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här!

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev