Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag24.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

”Polariseringen främjar inte dialogen om vården”

Publicerad: 19 December 2013, 14:12

Det är statens engagemang vi kritiserar - inte kvalitetsregistren, skriver Riksrevisionens Jan Landahl i ett svar på Måns Roséns och Kjell Asplunds kritik


REPLIK. Det är olyckligt att Måns Rosén och Kjell Asplund från SBU vill ge sken av att Riksrevisionens rapport om statens satsningar på nationella kvalitetsregister är kritisk till kvalitetsregister. Ingen har nytta av att polarisera frågan om registren. Det främjar inte den viktiga dialogen om styrningen av hälso- och sjukvården. Riksrevisonens utgångspunkt är tvärtom att kvalitetsregister är bra och att de bör användas i enlighet med de syften och prioriteringar som riksdagen har uttryckt i patientdatalagen. Rätt hanterade skulle många register dessutom kunna bidra till än större nytta. Detta framgår tydligt av rapporten.

Det Riksrevisionen är kritisk till är statens kraftigt ökade engagemang i registerverksamheten från och med 2010. Genom tre överenskommelser med SKL har staten mellan 2012 och 2013 gett 400 miljoner direkt till registren, och 700 miljoner till landstingen för att öka registreringen inom äldre- och psykiatriområdena. Halvvägs in i regeringens femåriga satsning ser Riksrevisionen ingen tydlig ökning av incitamenten att använda registren för kvalitetsutveckling på lokal nivå inom vården. Det finns således goda skäl att redan nu fråga sig om statens satsning har getts rätt inriktning.

Det är glädjande att vi har en samsyn kring att sjukvårdspersonalen måste vara genuint engagerad för att registerarbete ska bidra till kvalitetsarbete i vården. Vårdenheter som ser en ökad administration, som upplever sig styrda uppifrån och som inte kan se någon egen nytta av sina ansträngningar, blir dock knappast mer engagerade av att pressas till att registrera. Förändringsarbete måste få ta tid och bör inte tvingas fram.

Det finns många metodologiska problem med att mäta vårdens resultat. Hittills har ingen kunnat ge ett mått på hur väl kvalitetsregistren kommer till nytta, sannolikt kommer detta heller aldrig att ske. Riksrevisionen valde att bedöma läget i statens satsning genom en kvalitativ analys. Efter att ha gått igenom relevant forskning och offentligt tryck samt genomfört egna intervjuer och fokusgruppdiskussioner anser vi oss ha en god grund för vårt ställningstagande. Måns Roséns och Kjell Asplunds krav på att i detta sammanhang använda SBUs måttstockar för evidens i medicinsk forskning visar att de är illa rustade att uttala sig om metodologi inom samhällsvetenskapligt orienterad utredningsverksamhet.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev