”Politiker måste börja reglera vårdens inköpsrutiner”

Nyligen kom ett mycket välkommet yttrande från Statens medicinsk-etiska råd, Smer, som uppmanar såväl vården som politikerna till ökad handling i klimatfrågan. Man ber hälso- och sjukvårdens aktörer att ta ett stadigare grepp om klimatfrågan och agera utefter att klimatkrisen är det största existentiella hotet mot mänskligheten. För att det ska bli verklighet behövs mer än bara målsättningar.

Läs också: Här blir använda plastförkläden nya

I frågan om att ställa om till en klimatsmart vårdbransch tycks det finnas en oförmåga hos våra politiker att agera. Detta oavsett partipolitisk tillhörighet. Även om de flesta är överens om att vi står inför en klimatkris tycks det vara svårt att se den ur ett helhetsperspektiv. Att ta till åtgärder som syns, som att byta ut fossildrivna tjänstebilar till eldrivna, kan vara lättare att motivera än att byta ut förbrukningsartiklarna eftersom man får ett synligt kvitto på sitt klimatarbete att visa upp för världen.

Att byta till eldrivna bilar är på sikt även det en nödvändighet, men också en enormt stor kostnad jämfört med att byta förbrukningsartiklar.

Förbrukningsartiklar är en av vårdens absolut största källor till koldioxidutsläpp. Ett exempel är riskavfallskärlen, där farligt avfall som kanyler och nålar efter provtagning slängs, och som för att oskadliggöras i regel behöver brännas. Hittills har de enda godkända riskavfallskärlen varit tillverkade i petroleumbaserad plast, och bara denna enskilda engångsartikel står för ett årligt utsläpp på 22 000 ton koldioxid bara i Sverige, enligt våra egna beräkningar.

Alternativ finns dock på marknaden i dag och skulle kärlen bytas ut till alternativ tillverkade av biokomposit skulle utsläppen kunna reduceras med över 65 procent. Att välja grönt ska premieras. Det ska vara lätt att göra rätt, och här har politiker en viktig roll i att arbetet ska gå framåt. När enskilda verksamheter och företag inte självmant klarar av att ta beslutet att köpa in mer hållbara alternativ, behöver vi ta till åtgärder.

Det klimatsmarta valet ska vara det självklara valet. För att detta ska bli verklighet skulle ett alternativ kunna vara att införa vite eller andra typer av ekonomiska påslag för den som aktivt väljer bort klimatsmarta alternativ. Det skulle bli lättare att välja rätt, då resultatet blir att alternativ som är sämre för klimatet uppfattas dyrare än alternativen som gynnar klimatet.

Det finns flera aktörer som arbetar hårt för en mer hållbar och klimatsmart vårdbransch. Men dagens sanning är att många av oss har svårt att få ut våra produkter som ger lägre klimatavtryck på marknaden. Detta trots att de är fullt godkända att använda. Hur ska vi någonsin komma framåt om innovation varken lönar sig eller intresserar beslutsfattare för inköp?

Det har fastställts av Upphandlingsmyndigheten att hållbarhetskrav i offentliga upphandlingar kan göra skillnad för klimatet om inköpen i vården styrs mot hållbara val som effektiviserar användningen och minskar miljöpåverkan från plast. Men i dag utgör klimatparametrar som reducerade koldioxidutsläpp inte krav i upphandlingar inom hälso- och vårdbranschen. Inköpare har generellt mandat att köpa in likvärdiga produkter så länge de är billigare, men samma mandat saknas när det kommer till att välja likvärdiga alternativ som sänker koldioxidutsläppen. Om tydliga hållbarhetskrav ställs på inköpare inom vården skulle det bidra till att innovation som skapar klimatsmarta produkter belönas och kan fortsätta utöka alternativen.

Det sägs att ingen kan göra allt, men att alla kan göra något. Det stämmer in även här. Ingen kan rädda världen ensam, men alla kan göra något – och alla behöver göra något. Vi kan inte längre bortse från att det finns lättillgängliga lågkostnadsaktiviteter som kan hjälpa oss att reducera klimatavtrycket avsevärt, samtidigt som det tar oss ett steg närmare att uppnå klimatmålen. Våra politiker måste börja reglera vårdens inköpsrutiner och premiera den som väljer klimatsmarta alternativ och samtidigt främja nödvändig innovation.

Vi måste hitta en gemensam grön väg och våra politiker måste ta ledningen för en snabbare omställning. Det handlar i slutändan om att rädda vår planet, inte om att uppfylla vaga klimatmål.

Fredrik Andersch, vd Frost Pharma