Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Positiva förlossningsupplevelser är ingen självklarhet”

Vi i Birth Rights Sweden anser att även den födandes psykiska hälsa måste vara ett signifikant mått, skriver Morlin Schubert, Lisel Naeslund och Helena Myrin. (1 kommentar)

Publicerad: 25 april 2022, 03:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Morlin Schubert, Lisel Naeslund och Helena Myrin.

Foto: Elisabeth Ubbe (Lisel Naeslund)


Ämnen i artikeln:

FörlossningsvårdToppnyheter Kvinnohälsa

Vi, brukarorganisationen Birth Rights Sweden, publicerar i dag en rapport om mörkertalet bland anmälningar som gäller mödrahälsa, förlossningsvård och eftervård. 

När kvalitén i förlossningsvården bedöms analyseras ofta medicinska utfall som död eller svår sjuklighet samt utfall som akuta kejsarsnitt eller stora bristningar. Vi vill uppmärksamma världshälsoorganisationen WHO:s rekommendation för intrapartum vård från 2018, som fastslår att en positiv förlossningsupplevelse bör vara ett signifikant mål för förlossningsvården. Denna definieras som att den födandes personliga och sociokulturella övertygelser och förväntningar uppfylls eller överträffas. 

Läs också: Färre förlossningsskador med två barnmorskor 

Vi anser att det finns brister i patientlagens implementering och efterlevnad i vården. Det resulterar i att informerat samtycke och delaktighet inte möjliggörs för samtliga födande i dag. Positiva förlossningsupplevelser är ingen självklarhet i Sverige. 

Under arbetet med vår nya rapport Mörkertalet har vi samlat 400 vittnesmål om negativa eller traumatiska förlossningsupplevelser som ägde rum mellan 2015 och 2022 i hela Sverige, och analyserat dessa angående övergripande teman där kodningen inspirerades av Bohren et als typologi för obstetriskt våld (2015). 

”Jag kände mig ifrågasatt, förminskad och bortglömd. Jag ville föda men blev förlöst. Amningen, den gav jag upp efter två veckor. Inte en enda gång fick jag göra ett informerat val, inte en enda gång kände jag mig delaktig i min vård. Inte en enda gång kände jag mig säker eller sedd som en individ. Jag var en av många den kvällen. En av många i den moderna förlossningsfabriken.”

(Vittnesmål #395, 2021)

Följande teman framkom: Kvinnorna upplever främst brist på samtycke. De saknar även stöd och respektfullt bemötande. Att förlora sin autonomi och inte bli lyssnad på samt att inte tillåtas vara delaktig i sin vård var ytterligare teman. I rapporten framkommer även att separation från barnet eller covid-19-restriktioner upplevdes starkt negativt. Andra vittnesmål berör problem med information, att bli avvisad, att utveckla förlossningsrädsla, att bli lämnad ensam, att bli störd, att få bristande amningsstöd eller andra problem med eftervården. Det vittnas även om vård som upplevs som sexuella övergrepp.

Många av rapportens vittnesmål har aldrig återkopplats till vårdgivarna eller Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, och vi misstänker att det finns ett ännu större mörkertal av kvinnor som får negativa upplevelser i samband med vården, något som i värsta fall kan leda till en förlossningsdepression, posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, eller påverkad anknytning till barnet. Vi i Birth Rights Sweden anser att det måste ställas högre krav på vården i samband med graviditet och födsel så att även den födandes psykiska hälsa blir ett signifikant mått. Vidare måste brister i vården kring kvinnans autonomi under födandet i högre grad kunna anmälas och följas av sanktioner. 

Vi rekommenderar Ivo att ta emot och utreda fler händelser som anmäls, särskilt sådant som omfattas av patientlagen, samt att granska implementeringen och efterlevnaden av lagtexten. 

Vår uppfattning är även att det vore lämpligt att regeringen utreder möjligheten att införa bestämmelser i patientlagen som tydligt reglerar detta ansvar för lagens efterlevnad, med särskilt fokus på rättsligt bindande sanktioner mot hälso- och sjukvårdens huvudmän. 

Vi rekommenderar även regionerna att utöka möjligheten att erbjuda en sammanhållen vårdkedja, att införa mål om nollseparation av födande och barn, samt att göra en översyn av rådande vårdkultur. 

Morlin Schubert, driver instagramkontot Tyst jag föder och är författare till rapporten

Lisel Naeslund, ordförande Birth Rights Sweden 

Helena Myrin, styrelseledamot Birth Rights Sweden och författare till rapporten

Kommentarer:

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här! 

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

2022-05-11

Det grundläggande problemet med både krisen i förlossningsvården då barnmorskor flyr vården och då födande far illa handlar inte enbart att det enbart är en barnmorska inne vid framfödandet. Det handlar om ett grundläggande problem som utgår från bristen av helhetssyn. NPM är en katastrof inom förlossningsvården eftersom födandet idag främst är en social, psykologisk och existentiell upplevelse. Med få barn, välkontrollerade graviditeter, hög kunskaps nivå och hög materiell standard kan vi idag koncentrera oss på dessa mjuka fakta vilket innebär att de födande behöver bemötas på ett helt annat sätt än de blir idag.

Agneta Bergenheim 

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev