Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Prevention är en del av behandlingen

Publicerad: 6 oktober 2009, 13:39

Läkare vill, kan och ska aktivt delta i det före­byggande arbetet då detta är en del av behandlingen, skriver två företrädare för Sjukhusläkarföreningen.


På ledarplats i Dagens Nyheter den 26 september förordar man föredömligt att städerna bör byggas för rörelse, men anser att sjukvården mer än i dag måste inrikta sig på att vårda sjuka. Tvärtom är det bättre att ligga steget före och förebygga ohälsa.

Prevention har varit en grundbult i läkares gärning sedan Hippokrates som skrev:  … och vad som kan skada eller göra dem ont skall jag (läkaren) söka avvärja.  Ändå ifrågasätter ledarskribenten sjukvårdens roll i preventionen.

Många har oturen att drabbas av sjukdom oavsett leverne, men följderna av den moderna västerländska livsstilen ökar. Hjärt-kärlsjukdomar, diabetes och förslitningsskador kan ses som en följd av åderförfettning, stress, rökning, stillasittande, övervikt med mera. Dessa faktorer är behandlingsbara och läkaren har möjlighet att påverka i positiv riktning, men verkar inte ha tid för detta. Om läkaren kan ge tillräcklig information om nytta och risker med behandlingen ges patienten möjlighet att ta ett större eget ansvar för sin hälsa.

För den friske som ännu inte drabbats av sjukdom finns det metoder att bedöma risk och påverka negativa faktorer (primär­prevention) med tyngdpunkten på livsstilsfaktorer. Effekten av förebyggande åtgärder är bättre hos de som drabbats av sjukdom och här har läkemedel en mer given plats (sekundärprevention). I dag når bara hälften av patienterna uppsatta mål för åtgärd av riskfaktorer avseende hjärt-kärlsjukdom. Om andelen som når målen höjs till 80 procent både gällande livsstil och läkemedel, varav en majoritet med billiga generiska preparat, har kliniska prövningar visat att man kan spara cirka 5 miljarder kronor per år.

Därmed inte sagt att det inte förekommer onödig medikalisering och felmedicinering hos friska men särskilt hos äldre i särskilda boenden. Man gör det lätt för sig när man skyller på läkemedelsindustrins vinst­intresse som orsak till detta när den vanligaste orsaken till felmedicinering är brist på tid för patient-läkarmötet. Politiker har låtit mer än halvera antalet vård­platser, inhandlat undermåliga IT-system, minskat stödfunktioner, avskedat läkarsekreterare och infört administrativt krångel. Allt detta har stulit tid från patient- läkarmötet. Man har även styrt resurser på att i efterhand släcka bränder snarare än att förebygga genom att prioritera läkemedelsgenomgångar utan läkare. Vägen till bättre läkemedelshantering går inte heller genom att ytterligare vidga kretsen förskrivare till andra än läkare. Med rätt dia­gnos från start, kontinuitet och tid för uppföljning skulle man spara oceaner av lidande.

Dagens Nyheter understödjer politikernas ovilja att prioritera prevention. Läkare vill, kan och ska aktivt delta i det före­byggande arbetet då detta är en del av behandlingen. Bara tid ges har läkare en given roll att påverka den enskilda patienten och samhället i stort. Den väntade kostnadsutvecklingen för sjukvården de närmaste åren motiverar en satsning på både prevention och behandling.

Bengt von Zur-Mühlen
Anders Dahlqvist

Bengt von Zur-Mühlen
är ledamot i Sjukhusläkarföreningens styrelse.

Anders Dahlqvist
är ledamot i Sjukhusläkarföreningens styrelse.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev