”Primärvårdspropositionen måste genomföras”

I december presenterade regeringen sin senaste primärvårdsproposition för Sveriges riksdag. Det är ett flertal utredningar och en bred politisk enighet som ligger bakom andemeningen i denna proposition, som handlar om att stärka primärvården för att den ska kunna bli navet i den svenska sjukvården.

Det bedrivs just nu omfattande lobbyism för att propositionen ska stoppas i riksdagen. Vi menar att det vore mycket olyckligt om propositionen drogs tillbaka. 

Läs mer: Listning på vårdcentral blir lag

Svensk primärvård är underdimensionerad och underfinansierad sett ur ett internationellt perspektiv. Den har behandlats styvmoderligt under decennier och för få allmänläkare har utbildats. Kontinuiteten och tillgängligheten kan bli bättre. 

Nu har ett antal digitala vårdgivare dykt upp de senaste åren och med alltför ofta aggressiv marknadsföring plockat ut de mest lönsamma patienterna och debiterat på löpande räkning utan tak, enligt den så kallade utomlänstaxan. Det kostade regionerna mer än 1 miljard kronor förra året, enligt Dagens Medicin nr 1–3/22 – något som hade kunnat betala lönen för nästan 1 000 allmänläkare. 

Än så länge finns det inget som tyder på att dessa bolag avlastar den ordinarie vården, förutom bland annat en rapport som Kry har tagit fram. 

Uppfattningen bland kolleger inom vården runt om i landet är snarare att bolagen bidrar till ytterligare fragmentering av svensk sjukvård och snedvridna prioriteringar med högre vårdkonsumtion för patienter med lindrigare besvär. Detta stöds av en studie som Lina Maria Ellergård och Gustav Kjellsson skrev om i Läkartidningen 2019. I studien sökte användare av digitala vårdtjänster fysiska vårdcentraler oftare än andra och gjorde inte färre akutbesök. 

Däremot vet vi att personliga relationer, kontinuitet och helhetssyn är effektivt i sjukvården ur många olika perspektiv. Det framgår bland annat av en ny norsk studie av Sandvik med flera i British Journal of General Practice 2022 och av SBU:s rapport Kontinuitet i vården 2021. Därför är det självklart att vi ska satsa på det. 

Läs mer: 375 miljoner ska sätta press på fler AT-tjänster 

Mycket tyder också på att nuvarande finansiering och organisering av nätläkarbolagen strider mot den prioriteringsetiska plattformen – och det är av största vikt att digitala vårdformer integreras med den fysiska primärvården. 

Det finns tydliga exempel inom svensk primärvård på både privat och offentlig verksamhet, såsom Capio, Praktikertjänst, Storuman sjukstuga hälsocentral och Borgholms hälsocentral, där det bedrivs seriös digitalisering med stort patientfokus, helhetssyn och kontinuitet. Det är goda exempel som inte är beroende av den skadliga utomlänstaxan och som förtjänar att lyftas fram mer.

Den primärvårdsproposition som nu ligger på riksdagens bord är inte perfekt och skulle i delar kunna hålla en högre ambitionsnivå. Men om den stoppas kommer det att innebära flera steg bakåt för den sargade svenska primärvården. 

Propositionen måste därför genomföras. Varje svensk invånare förtjänar att ha tillgång till en läkare på sin vårdcentral som kan ge trygghet, kontinuitet och helhetsansvar i ett sammanhållet sjukvårdssystem till gagn för alla. Det går definitivt att uppnå om vi vill och det är något som befolkningen efterfrågar.

Tobias Alfvén, ordförande för Svenska läkaresällskapet

Magnus Isacson, ordförande för Svensk förening för allmänmedicin, arbetar som allmänläkare på Ekerö vårdcentral som drivs av Praktikertjänst

Läs också: Snabbare ST med egen gynmottagning