Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Prioritera vården av kol-patienter”

Pandemin har fått stora konsekvenser för vården av kol-patienter. Gör extra satsningar på diagnosticering, föreslår Inger Ros, förbundsordförande för Riksförbundet Hjärt Lung. (1 kommentar)

Publicerad: 16 november 2021, 04:55

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Inger Ros, förbundsordförande, Riksförbundet Hjärt Lung.

Foto: Anders Norderman


Ämnen i artikeln:

Kol

Pandemin har fått stora konsekvenser för vården av kol-patienter. Risken finns att en patientgrupp som redan före pandemin inte var tillräckligt prioriterad nu hamnar än mer på efterkälken. Vi uppmanar därför regionerna att satsa ordentligt på kol-vården, skriver Inger Ros, ordförande för Riksförbundet Hjärt Lung på Världskoldagen.

Kroniskt obstruktiv lungsjukdom, kol, är en kronisk sjukdom i lungorna som gör den sjuka gradvis sämre under många år. Att leva med kol innebär för många att leva med sociala begränsningar. Trötthet, dålig ork och andningssvårigheter gör vardagliga sysslor som att städa eller att laga mat till en utmaning. 

Läs mer: ”Nydiagnostiken av kol har i stort sett upphört” 

Vi som patientorganisation har länge upplevt att kol-vården inte är tillräckligt prioriterad. I jämförelse med andra folksjukdomar som diabetes och cancer är vården eftersatt. Detta trots att vi sedan länge vet att kol är en folksjukdom med ett stort mörkertal och där tusentals dör varje år. Kol är den tredje vanligaste dödsorsaken i världen enligt världshälsoorganisationen WHO. I Sverige beräknas mörkertalet vara hundratusentals personer.

Därför är det oroväckande att läsa Socialstyrelsens utvärdering av hur covid-19-pandemin påverkat vården för kol-patienter. Siffrorna bygger på data från Luftvägsregistret. Resultaten visar att 26 000 färre personer med astma och kol har gjort spirometri under 2020 jämfört med 2019. Utan spirometri kan man inte diagnosticera kol.  

Kvalitetsregistret Luftvägsregistrets årsrapport för 2020 visar också att sjukvården inte diagnostiserat lika många kol-patienter som tidigare år. Många svårt sjuka kol-patienter har inte kunnat eller avstått från att besöka sjukvården för uppföljning på grund av smittorisken. En patientgrupp som redan före pandemin inte var tillräckligt prioriterad riskerar nu att hamna än mer på efterkälken.

Men det finns en rejäl möjlighet att förbättra livskvaliteten och vården för tiotusentals kol-patienter:

• Nationella riktlinjer med tydliga rekommendationer finns på plats.

• Läkemedelsverket har tagit fram behandlingsriktlinjer för läkemedelsbehandling.

• Behandlingsplan och vårdförlopp har arbetats fram har inom ramen för den nationella kunskapsstyrningen. Evidensbaserade kunskapsunderlag som kan göra stor skillnad för patienter. 

• Riksförbundet Hjärt Lung har tagit fram en patientutbildning, Aktiv med kol, som är gratis för vården att använda.

Med hjälp och stöd från sjukvården finns goda möjligheter för många kol-patienter att göra stora insatser på egen hand. Med rätt behandling och rätt kunskap kan man leva ett gott, aktivt och rikt liv med sjukdomen under många år. 

Nu finns alla delar i en bra kol-vård på plats. Nu är det upp till regionerna att se till att den blir verklighet för patienterna. Därför måste regionerna satsa ordentligt på kol-vården:

• Prioritera vården av kol-patienter och gör extra satsningar på diagnosticering av kol.

• Bygg upp fler certifierade astma/ kol-mottagningar för att ge primärvården bättre möjlighet att ta hand om patienter innan de blir för sjuka.

• Satsa på vårdpersonalen och se till att tillräckliga resurser finns för att arbeta evidensbaserat i interprofessionella team med ansvarig läkare, kol-sjuksköterska, fysioterapeut, arbetsterapeut, dietist och psykolog utifrån patientens behov.

• Säkerställ att direktöverföring av patientdata till Luftvägsregistret går att göra. Registret är det bästa verktyget för att kunna följa och utveckla vården för kol-patienter. 

Genom att samordna vården runt och tillsammans med patienten kan vi undvika ett stort onödigt lidande för patienterna och ge dem den vård de har rätt till och förtjänar.

Inger Ros, förbundsordförande, Riksförbundet Hjärt Lung

 

Kommentarer:

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här!

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

2021-11-16

”...den vård de har rätt till och förtjänar”. Ganska magstarkt att kräva vård för en sjukdom som ca 95% av patienterna åsamkat sig själva genom livslångt rökande. Finns det ingen moral, ingen självrannsakan i samhället längre? Eller åsyftas de 5% som rent faktiskt drabbas av sjukdomen? 

Dr Eriksson

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Kol

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev