”Pristak och smartare upphandlingar kan minska kostnaderna”

År efter år diskuteras de ökade kostnaderna för bemanning av vårdpersonal. I många av fallen är inte fördyringen lika stor som man tror med tanke på att bemanningsläkarna ofta kompenserar med ökad effektivitet. Men det finns utan tvekan många exempel där kostnaderna både är dyrare och fortsätter att öka.

För att minska beroendet och bli kvitt hyrpersonal har SKL relativt nyligen presenterat 60 åtgärdspunkter. Med över åtta år i branschen och hundratals bearbetade upphandlingar blev jag mycket förvånad över att strategiska upphandlingar och inköpsprocesser inte alls fanns med bland dessa åtgärdspunkter.

I flera upphandlingar och ramavtal är konstruktionen gjord på ett sätt som helt öppnar upp för överpriser.

I flera upphandlingar och ramavtal är konstruktionen gjord på ett sätt som helt öppnar upp för överpriser, vilket gör livet tuffare för seriösa aktörer med seriös prissättning. Framför allt när det tillåts finnas prisskillnader på tusentals och ibland tiotusental kronor för exakt samma tjänst. Det blir också tuffare för vårdgivare som rent juridiskt tvingas betala högre kostnader.

En annan effekt är att det ökar motivationen för fler fastanställda läkare att säga upp sig om de lyckas få hutlösa ersättningar. Det får igång den onda spiralen som i slutändan även leder till dyrare anbud i kringliggande landsting när bolag med rimligare prissättning ser att konsulterna höjer sina lönekrav. En annan kostnadsdrivande faktor är när det finns 60 bolag i ramavtalet. Det blir automatiskt mer tidskrävande och kostnadsdrivande för beställarna när så många bemanningsbolag ska bearbeta sina kunder.

Vi på bemanningsföretaget FlexCare Sweden är första och enda bolaget i branschen som har infört vinsttak i våra avtal. Vår tydliga profil och strategi bygger på att vi aldrig ska debitera mer än det vi behöver och att vi ska motarbeta överprissättningar. Detta arbete fungerar utmärkt när kundernas samarbete och beställningsrutin är balanserade och inte öppnar upp för överpriser. Vi förespråkar alltså mycket mer strategiskt upplägg i upphandlingarna där pristak, beställningsrutiner och prissättningsmekanismen ska vara tydliga styrmedel mot lägre priser. Landstingen måste tänka mer hållbart och stoppa alla anbud som innehåller destruktiva och hutlösa priser.

Ett annat viktigt moment är att beställarna sedan ska få korrekt information om hur de ska gå tillväga för att beställa på ett strategiskt sätt. Även den interna avtalskontrollen kan bli bättre och det ska vara mer lönsamt att satsa på helt nya ramavtal.

Det fungerar och sparar miljontals skattekronor. Det finns flera bra exempel på relativt lyckade upphandlingar och inköpsstyrningar. Exempelvis har Västra Götaland varit hårt med att sätta pristak för beställningar som går via direktavtal.

Ett annat exempel är en prishöjningsklausul i ett annat landsting som öppnar upp för bolag att sänka priset för att få bättre rangordning i stället för att det med automatik ska vara 2 procent årlig höjning.

ALLAN HADROUS