Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Problem med glukosamin inte reklamens fel

Publicerad: 6 februari 2008, 04:28

Patienter bör ha rätt att ta del av samma information som läkare, skriver Sophia André Klingspor.


I en krönika i Dagens Medicin nr 1-3/08 tar distriktsläkare Jan Håkansson upp problematiken kring läkemedelsreklam riktad till allmänheten, DTC. Han använder sig av exemplet med glukosamin för att peka på de negativa effekterna med DTC. Tyvärr blandar han ihop begreppen.

Glukosamin såldes först i hälsokost- och livsmedelsaffärer. Det blev sedan godkänt för symtomlindring av lätt till måttlig artros trots bristfällig dokumentation. För behandling upp till en månad kan glukosamin köpas receptfritt och för behandling över en längre tid kan glukosamin förskrivas på recept inom läkemedelsförmånen. Försäljningen av glukosamin sker till största delen på recept, men eftersom det är receptfritt för kortare tids användning är DTC tillåtet för denna produkt.

Nyare dokumentation om glukos­amins effekt på artros visar att denna inte skiljer sig från placebo.

Enligt Jan Håkansson visar detta att samhället skulle spara pengar om DTC inte är tillåtet, därför att i fallet glukosamin är receptförskrivningen initierad av patienter som har tagit del av DTC.

Men detta resonemang haltar. Hade glukosamin lindrat lätt till måttlig artros hade det antagligen varit en samhällsekonomisk vinst att de som hade symtomen blev behandlade med glukosamin. Det hade då varit positivt om allmänheten genom DTC blev uppmärksammade på denna behandlingsmetod.

I stället ligger felet i att glukos­amin blev godkänt som läke­medel.

Det blev det därför att kunskapen om glukosamin vid den tidpunkten motiverade det. Att senare forskning har kommit fram till en annan slutsats är inte helt ovanligt. Kliniska studier pågår ofta under lång tid även efter det att ett läkemedel blivit godkänt. Nya resultat om såväl effekter som biverkningar kan leda till att ett läkemedel plockas bort från listan.

Det har inget med läkemedels­reklam riktad till allmänheten att göra, utan visar bara att informationen kontinuerligt måste förändras och förnyas. Här har företaget, såväl som myndigheter och andra granskande och initierade organ, ett ansvar för att sprida relevant information.

Så gott som samtliga patientorganisationer i Sverige kräver att patienterna får laglig rätt till information direkt från läkemedelsföretagen. I stället för att förbjuda bör ett regelverk skapas för att säkerställa att informationen är saklig och vederhäftig.

Beslutet om vilket eller vilka läkemedel som ska användas bör självklart, precis som i dag, tas av läkare och annan sjukvårdspersonal. Men som patienter bör vi ha rätt att ta del av samma information som den förskrivande läkaren.

Sophia André Klingspor

Sophia André Klingspor
 är legitimerad sjuksköterska och vice vd för Relevans, ett företag specialiserat på kommunikation inom läkemedels- och hälsosektorn.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev