Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Problemet är inte pappersremisser”

Läkare måste kunna kommunicera på andra sätt än genom journalsystem och digitala remisser, skriver Ylva Sandström, Distriktsläkarföreningen i Stockholm, i en replik om vårdens irrvägar.

Publicerad: 20 juli 2022, 03:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ylva Sandström, ordförande för Distriktsläkarföreningen i Stockholm.

Foto: Anders Wiklund/TT


Ämnen i artikeln:

Distriktsläkarföreningen

Under rubriken ”Irrvägar i vården” beskriver Forum för health policy i en rapport problem med vårdkedjor och väntetider i svensk sjukvård. Forum för health policy har rätt i att detta är ett verkligt bekymmer. Men det är problem som knappast löses av att utforma remisserna på ena eller andra sättet. Problemet är inte pappersremisser – sådana är mycket ovanliga och det var flera år sedan jag själv skrev en sådan. 

Det är inte heller en lösning att ”standardisera” – standardiserade remisser är tvärtom ett stort hinder och ökar den administrativa bördan: plötsligt kan man inte alls skicka en remiss till en ortoped för en knäskada eller bruten arm om man inte fyllt i längd och vikt, tobaksvanor, civilstånd, allergier och eventuellt aktuellt blodtryck — trots att dessa uppgifter väldigt lätt går att undersöka i samband med besöket hos ortopeden och i många sammanhang inte ens är relevanta. 

Läs mer: ”Irrationella flöden leder till irrvägar i vården”

Att kunna ”följa sin remiss”, det vill säga att kunna se i ett datorsystem att remissen gått iväg, kommit fram eller lästs av någon, kortar inte heller väntetiderna utan är snarast att jämställa med telefonrösten som deklarerar att din plats i telefonkön är 228.

Som med alla samarbeten går även samarbeten i vården enklast om personerna som ska samarbeta har en personlig relation och kontaktvägarna är enkla. I Stockholm kunde man tills för ett par år sedan som distriktsläkare ringa alla specialistmottagningar och rådgöra, innan man skickade en remiss eller patient dit. Men eftersom mottagningarna inte får betalt för en sådan ”service” har den mer och mer försvunnit. 

Det är ett exempel på hur det professionella ansvarskännandet fått ge vika för ekonomiska styrmedel. Ett system där ekonomin ska styra kommer alltid att ha ”hål” och felaktiga incitament, medan vårdprofessionernas starka yrkesetik kommer att leda rätt. Ta tillvara på den kraften! Öka den tillitsbaserade styrningen.

Forum för health policys rapport om irrvägar i vården berör inte alls kapacitetsbrist som orsak till irrvägar/väntetider. Kapacitetsbristen i specialistvården leder till långa väntetider, där systemet bygger på att vissa människor tröttnar, tillfrisknar eller avlider i kön. Samtidigt leder kapacitetsbrist i primärvården till att fler remitteras än vad som skulle vara nödvändigt, vilket ytterligare bygger på köerna. Det finns ett avsnitt i rapporten där vikten av fast läkare och kontinuitet diskuteras, men när slutsatser ska dras är det ändå digitala system och AI som är lösningen.  

Samarbete och koordination behöver öka i svensk vård. Men för att komma dit behöver vi ha en starkare primärvård med framförallt fler allmänläkare med ett övergripande ansvar och kontinuitet. Och vi behöver också ha kontinuitet och personliga relationer mellan olika vårdgivare och vårdnivåer. Läkare måste kunna rådgöra med varandra och kommunicera även på andra sätt än genom journalsystem och digitala remisser.

Ylva Sandström, ordförande för Distriktsläkarföreningen i Stockholm

Läs tidigare inlägg:

”Irrationella flöden leder till irrvägar i vården”

Kommentarer:

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här! 

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Distriktsläkarföreningen

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev