Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag20.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

”Professionerna har gjort det säkrare att födas”

Barnmorskor, förlossningsläkare och barnläkare, men även annan personal, har fått verktygen och de har gjort arbetet, skriver tre läkare.

Publicerad: 25 Mars 2021, 04:55

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Michael Algovik, Charlotta Grunewald, Pelle Gustafson.


Ämnen i artikeln:

ObstetrikGynekologiFörlossningsvårdSFOG

I DM nr 8–9/21, tema förlossningsvård, konstateras att ”feltolkade kurvor sätter fortsatt barn i fara”. I artikeln frågar man sig varför det inte blir bättre? 

Men det har faktiskt blivit bättre. Visst är brister i CTG-tolkning fortfarande ett problemområde inom förlossningsvården, vilket också beskrivs i artikeln, men som helhet har stora framsteg gjorts som förtjänar uppmärksamhet. I artikeln ses en faktaruta med rubriken Färre skador enligt Löfs siffror. Här kan man läsa att ersättningen från Löf – regionernas ömsesidiga försäkringsbolag, till familjer vars barn bedömts ha skadats allvarligt i samband med förlossningen, har halverats under det senaste decenniet. 

Betydelsen av att färre barn och familjer utsätts för det omätliga lidande som följderna av en svår asfyxi (en generell brist på syre) medför, kan inte värderas högt nog. Under hela 2000-talet låg siffran konstant på 20–25 per 100 000 födda barn, för att från 2010 sjunka till nu nära hälften.

Statistik från Socialstyrelsen och statistikmyndigheten SCB visar att neonatal dödlighet sjunker, likaså 1-årsmortalitet. 

Graviditetsregistret visar att Sverige nu har sju år i följd med sjunkande förekomst av allvarlig bristning i bäckenbotten i samband med förlossning.

Förklaringen till denna positiva utveckling, som skiljer sig från många andra områden, anser vi vara det arbete som de professionella i förlossningsvården lagt och lägger ner, både i klinisk vardag och i forskning.

Ett nationellt heltäckande och tvärprofessionellt projekt, Säker förlossningsvård, initierades 2007 med administrativt och finansiellt stöd av Löf. Bakgrunden var dels påvisade brister i handläggning under och efter förlossning, dels en konstant andel asfyktiska barn som enligt bedömning hade kunnat undvikas.

Det övergripande målet var att förbättra patientsäkerheten inom förlossningsvården, genom att minska antalet barn och mammor med undvikbara förlossningsrelaterade skador och därmed minska onödigt lidande, men även kostnader för samhället. Arbetet har resulterat i flera interaktiva webb-baserade utbildningsprogram om CTG och fosterövervakning, återupplivning samt förhindrande av bäckenbottenskador. 

Arbetet fortsätter nu med bland annat SUPC, sudden unexpected postnatal collapse, och blödningar i samband med förlossning.

Avsevärda summor har också satsats från statligt håll och från forskningsfinansiärer, bland annat för att förbättra omhändertagande före och efter förlossning.

En förlossning handlar inte bara om CTG-tolkning utan är en komplex situation där det samlade teamet kring den födande kvinnan behöver ha kunskap, kunna samarbeta och värdera risker. Här tillför de olika professionerna sin viktiga kompetens på olika sätt. Att andelen barn som allvarligt och undvikbart skadas har halverats, och att frekvensen bäckenbottenbristning sjunker, är rimligtvis ett resultat av detta idoga arbete till ständig förbättring, med nödvändigt administrativt och finansiellt stöd från olika håll. 

Det stämmer således inte att det inte blivit bättre. Professionen, främst barnmorskor, förlossningsläkare och barnläkare, men även annan personal, har fått verktygen och de har gjort arbetet. Men förbättringsarbete är en färskvara och måste kontinuerligt fortsätta, vilket också görs.

Michael Algovik, med dr, överläkare, ordförande i SFOG

Charlotta Grunewald, docent, senior överläkare, tidigare ordförande i SFOG

Pelle Gustafson, chefläkare, docent, Löf – regionernas ömsesidiga försäkringsbolag

 

Kommentarer:

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här! 

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev