Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag31.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

”Professionsmiljarden måste användas på rätt sätt”

Publicerad: 9 Oktober 2015, 05:00

Nicolas Verbeke, Nordenchef, och Bengt Gustavsson, Nordisk medicinchef, Celgene AB.

Foto: Dennis Erixon

Nu finns det många viktiga satsningar att göra, skriver två debattörer.


I regeringens budgetproposition för 2016 har man valt att avsätta en miljard kronor per år för en ”professionsmiljard”. Syftet är att höja kvaliteten och effektiviteten i hälso- och sjukvården genom att förbättra förutsättningarna för rätt användning av professionernas kompetens samt att påverka landstingens kompetensförsörjning i positiv riktning.

Denna satsning är både bra och nödvändig för att stärka svensk sjukvård. Det viktiga är dock att använda pengarna på rätt sätt, så att professionsmiljarden ger ordentlig framtida utväxling och inte bara används för att täcka kortsiktiga underskott i landstingens ekonomi. Satsningen måste syfta till att säkra den långsiktiga kompetensutvecklingen och stärka kritiska framgångsfaktorer som kommer vara viktiga i framtiden.

De senaste årens forskningsframsteg inom de biomedicinska disciplinerna har gjort det möjligt att ta fram helt nya metoder för diagnostisering och prognostisering av sjukdomar.

Kapacitetsbrist lägger allvarliga hinder för inte minst cancervården.

Det finns dock allvarliga flaskhalsar inom den svenska sjukvårdsapparaten, som gör det svårare att ta tillvara på vetenskapliga landvinningar. Ett stort problem i dag är en alltmer tilltagande brist på patologer. Detta betonades redan i den statliga patologiutredningen som tillsattes 2011. I rapporten från mars 2012 konstateras att det nuvarande antalet svenska patologer borde fördubblas.

Under de tre och ett halvt år som gått har läget inte förbättrats. Kapacitetsbrist lägger allvarliga hinder för inte minst cancervården. Denna kompetens att ställa rätt diagnos är nödvändig för att kunna ge alla cancerpatienter ändamålsenliga behandlingar. Om köerna blir för långa är risken att diagnostiseringen fördröjs så länge att det är svårare att sätta in en effektiv behandling i tid. Att använda pengar från professionsmiljarden för att säkra denna kompetensförsörjning torde därför vara en bra prioritering.

Det finns också kapacitetsbrist när det gäller att ta tillvara potentialen i våra utmärkta biobanker och kvalitetsregister. En stor satsning på fler bioinformatiker inom svensk hälso- och sjukvård skulle vara bra för att redan nu ge rätt förutsättningar för framtidens vård.

Nya landvinningar och inno­vationer inom medicin och vetenskap ger förutsättningar för en helt annan sjukvård än vi tidigare trodde var möjlig. Nu gäller det bara att vi utnyttjar potentialen till fullo.

NICOLAS VERBEKE OCH BENGT GUSTAVSSON

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev