Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Pröva utfallsbaserade betalningsmodeller”

TLV, regioner och företag bör gemensamt pröva modeller där storleken på betalningen beror på hur stor hälsovinsten verkligen blir, skriver Johanna Ringkvist och Douglas Lundin.

Publicerad: 2 maj 2022, 03:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Johanna Ringkvist, projektledare och Douglas Lundin, chefsekonom, båda Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV.

Foto: Jann Lipka (Douglas Lundin)


Ämnen i artikeln:

TLVPrecisionsmedicinLäkemedel

Säg att det kommer en ny genterapi mot en svår sjukdom där patienterna i dag har dåliga behandlingsalternativ. Terapin ges som engångsbehandling. Läkemedelsföretaget begär ett pris utifrån förhoppningen om en mycket god och långvarig effekt. Men evidens saknas om effekten på lång sikt, eftersom den kliniska prövningen bara pågick i ett år. 

Om effekten är god och långvarig är den höga engångskostnaden rimlig, trots det höga priset. Kommer effekten i klinisk praxis däremot att visa sig försvinna efter ett antal år, är inte hälsovinsten i närheten av tillräckligt stor för att motivera kostnaden. Hur kan vi se till så att vi inte betalar för mycket för läkemedlet i förhållande till den hälsovinst som behandlingen ger? Och hur kan vi undvika en situation där patienter inte får tillgång till läkemedlet på grund av att det offentliga och företagen har olika bild av förväntad hälsovinst?

Läs mer: Väg förbi sekretess ska underlätta för dyra terapier

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, publicerar nu en rapport där vi diskuterar denna för sjukvården, TLV, NT-rådet (rådet för nya terapier) och andra aktörer svåra fråga. TLV lämnar förslag som kan vara en del av lösningen för att möjliggöra att patienterna får tillgång till nya effektiva läkemedel. 

TLV, regioner och företag bör gemensamt pröva utfallsbaserade betalningsmodeller, där storleken på betalningen till företaget beror på hur stor hälsovinsten verkligen blir. Ett hinder för användningen av olika typer av betalningsmodeller är att det är svårt för betalare och företag att se konsekvenserna i praktiken för betalning, kostnadseffektivitet, intäkter och budget. TLV analyserar nu därför hur de hälsoekonomiska beräkningarna kan återspegla hur stor riskminskning som betalningsmodellen ger. Vi utvecklar också ett simuleringsverktyg, öppet för alla att använda, för att underlätta förståelsen för effekterna av olika typer av utfallsbaserade betalningsmodeller.

De praktiska utmaningarna med att tillämpa utfallsbaserade betalningsmodeller ska dock inte underskattas – till exempel tillgången till uppföljningsdata. En samverkan mellan olika aktörer är en förutsättning för att lösa dessa.  

Regeringen bör ge TLV ett utökat uppdrag där det tydligare framgår att vi ska hjälpa till med att analysera olika betalningsmodeller. TLV har i dag ett uppdrag att göra hälsoekonomiska utvärderingar av klinikläkemedel åt NT-rådet. En utvidgning av det uppdraget skulle göra det möjligt för TLV att mer konkret bidra till att ta fram betalningsmodeller som skapar förutsättningar för att börja använda läkemedlen tidigt trots osäker effekt på lång sikt. 

TLV ska kunna ta hänsyn till anhörigas livskvalitet. Många sjukdomar drabbar inte bara patienten utan också anhöriga, genom en stor vårdbörda, oro med mera. I dag beaktar TLV inte detta i subventionsbeslut; data över hur ett nytt läkemedel påverkar anhörigas livskvalitet har sällan varit trovärdiga och det har funnits tveksamheter kring om det är förenligt med den etiska plattformen att beakta denna effekt. Vi anser dock att det i vissa situationer är rimligt att beakta effekter på anhöriga – när påverkan är mycket stor och när företaget i sin ansökan till TLV med data kan visa att deras läkemedel verkligen förbättrar anhörigas livskvalitet genom att patienten får en bättre hälsa.

TLV ska utreda hur volym ska tillåtas påverka priset. För läkemedel mot sällsynta tillstånd som säljs i små volymer begär företagen ofta mycket högre priser i termer av kostnad per hälsovinst, än de gör för läkemedel vid vanligare tillstånd. Men i beslut om värdebaserad prissättning, som TLV och NT-rådet tillämpar, tas normalt sett ingen hänsyn till volym. Så länge effekten är densamma spelar det ingen roll om läkemedlet används av 10 eller 10 000 patienter; samma pris accepteras. TLV har dock under senare år utvecklat den värdebaserade prissättningen och i ett antal beslut vägt in att läkemedlet är avsett för små patientpopulationer. Vi anser nu att det behövs en mer genomgripande utredning av hur omfattningen av ett läkemedels användning bör påverka vilka krav som ställs på kostnadseffektivitet och hur detta därmed ska tillåtas påverka priset – både för läkemedel riktade mot små och stora patientpopulationer.   

Vi hoppas och tror att det arbete som redovisas i rapporten kommer att bidra till en ändamålsenlig och resurseffektiv användning av viktiga läkemedel. TLV ser fram emot att ta arbetet vidare och fortsätta dialogen med andra aktörer. 

Johanna Ringkvist, projektledare, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket

Douglas Lundin, chefsekonom, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket

Kommentarer:

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här! 

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev