Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Psykiatrin blir effektivare av brukarinflytande”

Hur ska vården kunna bli individanpassad och effektiv om den inte utgår från de behov som patienter, anhöriga och närstående själva beskriver, undrar Conny Allaskog, ordförande NSPH.

Publicerad: 31 maj 2022, 03:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Conny Allaskog, ordförande i Nationell samverkan för psykisk hälsa, NSPH.

Foto: Caroline Andersson


Ämnen i artikeln:

Mental hälsa

Den psykiatriska vården och socialpsykiatrin kan arbeta betydligt mer effektivt än i dag genom att införa brukarinflytande i verksamheten. På så sätt får professionen ett oumbärligt komplement med patienters och brukares perspektiv, vilket utvecklar verksamheten och resulterar i en mer effektiv och ändamålsenlig vård. Samtidigt minskar patienternas stigma och undermakt. 

Nationell samverkan för psykisk hälsa, NSPH, styrs av brukarrörelsen och har i många år arbetat med att införa ett brukarperspektiv i psykiatrisk vård och omsorg. 

Läs mer: Allt fler barn och unga söker psykiatrisk vård 

Den erfarenhetsbaserade kunskapen är helt enkelt oumbärlig om verksamheter effektivt ska kunna utforma vård och stöd utifrån evidensbaserad praktik. De verksamheter som har infört detta säger själva att det ger positiva effekter bland brukarna, som till exempel minskat självstigma, ökat självförtroende och självkänsla, och hopp om återhämtning. 

I dag är det ofta alltför stort fokus på medicinering av patienterna, särskilt inom rättspsykiatrin där övermedicinering enligt vår erfarenhet är ganska vanlig. Det är lätt att glömma bort det goda samtalet och andra professioner än de rent psykiatriska när hjärnan är i fokus, snarare än hela människan. Känslan av att läkarkåren ensam besitter kunskapen om brukaren skapar en känsla av underlägsenhet och undermakt där ”vi och de-synsättet” dominerar inom professionen, särskilt inom tvångsvården. Den dagen då patienten är jämlik med läkaren behöver vi inte längre tala om brukarinflytande. Att patienten är jämlik med läkaren innebär att båda parter ger och tar, lyssnar på varandra och att det finns en genuin delaktighet för patienten. Så fungerar det sällan i dag. 

När vi träffar beslutsfattare inom psykiatrin eller socialpsykiatrin är det vanligt att vi möts av uppfattningen att brukarinflytande kanske går att införa inom allmänpsykiatrin, men inte i den egna specifika verksamheten. Men när vi väl har fått chansen och infört någon av våra metoder för brukarinflytande är reaktionen däremot mycket positiv. 

De som har infört metoden Patientforum vittnar om den positiva känslan av att låta patienterna själva få formulera sina behov av verksamheten. Och efter att ha infört Peer Support så beskriver personalen en ofta överraskande insikt om att man visst har haft ett ”vi och de”-tänkande. Därför menar vi att behovet av brukarinflytande i psykiatrin och socialpsykiatrin genomgående är mycket stort. 

Riksförbundet Hjärnkolls och NSPH:s tretton medlemsorganisationers samlade kunskap om vård och omsorg sätter alltid brukarnas behov och egna erfarenheter i centrum. Det gör också att vi ser på vårdens effektivitet utifrån patientens perspektiv. För hur ska vården kunna bli individanpassad och effektiv om den inte utgår från de behov som patienter, anhöriga och närstående själva beskriver?

Under årens lopp har vi utarbetat systematiska metoder för att öka eller införa delaktighet och medbestämmande i praktiken på flera olika nivåer i verksamheten – individnivå, verksamhetsnivå och systemnivå. Det är avgörande för att kunna anpassa psykiatrin och socialpsykiatrin till hela människan, häva stigman och undermakt hos patienten, och samtidigt höja kvaliteten på vården. 

Conny Allaskog, ordförande i Nationell samverkan för psykisk hälsa, NSPH

Kommentarer:

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här! 

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Mental hälsa

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev