”Psykiatrin bör anställa allmänläkare”

Psykisk och fysisk ohälsa förstärker varandra. I dag vet vi att människor som lever med en allvarlig psykisk sjukdom, framför allt schizofreni och schizofreniliknande tillstånd men även människor som lever med bipolär sjukdom, riskerar att leva avsevärt kortare liv än befolkningen i stort. Män med allvarlig psykisk sjukdom riskerar att dö 15–20 år tidigare än genomsnittet och kvinnor med allvarlig psykisk sjukdom 10–15 år tidigare, något som Socialstyrelsen bekräftade för några år sedan.

En förhastad uppfattning är att överdödligheten enbart beror på självmord. Det stämmer inte. Det främsta skälet till att människor med allvarlig psykisk sjukdom lever kortare liv stavas överdödlighet i hjärt-kärlsjukdom. Även detta är tidigare kända fakta, publicerade av Socialstyrelsen i 2018 års nationella riktlinjer för schizofreni. För att sätta det i ett perspektiv: bland befolkningen i övrigt har dödligheten i hjärt-kärlsjukdom halverats de senaste 50 åren. Det beror på tillgång till bättre akuta och förebyggande vårdinsatser. Men trots den positiva utvecklingen i vården av hjärt-kärlsjukdomar för befolkningen i stort, får personer med allvarlig psykisk sjukdom fortfarande inte samma kvalitet på vården. 

Läs mer: Västerås toppar Swedehearts kvalitetsindex

Förekomsten av hjärt-kärlsjukdom hänger till stor del samman med levnadsvanor, medicinering, rökning, brist på motion och på kostvanor. Levnadsvanor som går att förändra, om vården ger passande stöd. Levnadsvanor som i stor utsträckning determineras av individens livssituation. Att befinna sig utanför ett meningsfullt socialt sammanhang ökar risken för såväl rökning som sämre kostvanor och brist på motion. Därför är det viktigt att personer med psykisk sjukdom ges jämförbart likvärdiga livsvillkor med människor som inte haft oturen att drabbas av sjukdom. 

Att personer med svår psykisk sjukdom har kortare medellivslängd än genomsnittet är inget nytt konstaterande. Det senaste decenniet har det gjorts statliga satsningar för att stärka den psykiatriska vården. Dessvärre med bristande fokus på hur den somatiska och psykiatriska vården ska kunna samordna sina insatser. Det är bra att regeringen nu via skrivningar i Tidöavtalet fortsätter att utveckla arbetet med suicidprevention, men det torde också vara uppenbart att det behövs ett lika tydligt engagemang för att personer med allvarlig psykisk sjukdom inte ska drabbas av hjärt-kärlsjukdom.

Det bör inte vara ett omöjligt uppdrag att i mötet med en patient se en individ som har behov av flera delar av vården, men vi ser att dagens vårdgivare behöver stöd i det arbetet. 

Det behövs politiskt beslutsfattande och mod, annars kommer överdödligheten bland människor med psykisk sjukdom att bestå. Det ska inte gå att blunda för detta problem längre.

Vi föreslår att:

• Psykiatrin bör anställa allmänläkare så att remiss inte behöver skrivas till vårdcentralen utan vård/behandling ska kunna ges på plats.

• Enklare undersökningar som exempelvis tum-EKG ska göras vid besök inom psykiatrin. 

• Primärvården behöver säkerställa att det finns psykiatrisk kompetens.

• Primärvården bör ha en aktivt uppsökande roll för denna patientgrupp och kunna göra hembesök hos individer som har svårt att ta sig till vårdcentralen.

Anders Åkesson, ordförande Riksförbundet Hjärt Lung

Lennart Lundin, förste vice ordförande Schizofreniförbundet