Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Psykiatripengarna gick dit de skulle

Publicerad: 3 oktober 2007, 06:00

Våra medlemmar har följt direktiven och satsat de extra resurserna på samverkan. Psykiatrisatsningen är inget misslyckande, skriver Anders Knape, ordförande i SKL.


Regeringens psykiatrisatsning 2005-2006 har lyfts fram som ett misslyckande i media. Den som läser sammanfattningen i Socialstyrelsens rapport kan dock konstatera att Socialstyrelsen faktiskt slår fast  att satsningen har haft positiva effekter inom de områden och för de målgrupper som avsågs . I rapporten betonar dessutom Socialstyrelsen den förbättring som har skett när det gäller samverkan mellan kommuner och landsting. Nästan alla 470 projekt som skapats inom ramen för satsningen, drivs tillsammans av bägge parterna, alltså både kommun och landsting.

Våra medlemmar, Sveriges alla kommuner, landsting och regioner, har alltså gjort vad de skulle med pengarna. De har följt direktiven och satsat de extra resurserna på samverkan och till att bygga upp strukturer för att bättre kunna möta behoven hos dem som har de största behoven.

Att sedan 700 miljoner kronor på två år inte räcker till att förändra allt, är självklart. Men det var inte heller syftet, något som Socialstyrelsen också slår fast i rapporten. För att kunna göra långsiktiga förändringar måste det till helt andra förutsättningar. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, delar helt Socialstyrelsens lägesbeskrivning och tror att förutsättningarna nu är bättre än någonsin för att kunna göra genomgripande förbättringar inom psykiatriområdet. I och med det ökande behovet av psykiatrisk vård har också ämnet hamnat i fokus på ett annat sätt än tidigare.

Det görs redan nu en hel del ute i landet för att förbättra den psykiatriska vården. SKL följer med intresse det utvecklingsarbete som pågår i många kommuner och landsting. Ett exempel är gemensamma verksamheter speciellt anpassade för unga mellan 16 och 25 år som annars hade fått vända sig till antingen barnpsykiatrin eller vuxenpsykiatrin. Dessutom utbildas allt fler personliga coacher (case manager) som har ansvar för patienter med dubbel­diagnos, det vill säga psykiskt sjuka missbrukare. Coacherna gör, tillsammans med patienten, en individuell plan för vården och ska även se till att det genomförs en integrerad behandling mellan psykiatrin, socialtjänst och beroendevård.

Psykiatrin är en mycket viktig fråga för SKL. Inom barn- och ungdomspsykiatrin ser SKL över förutsättningarna för en förstärkt vårdgaranti för barn och ungdomar. Målsättningen är att erbjuda barn och ungdomar ett besök inom den specialiserade vården högst 30 dagar efter remiss.

Fördjupad utredning och behandling ska kunna erbjudas högst 30 dagar efter beslut om detta. Därför kartlägger vi i höst hur långa väntetider det är i dag till barn- och ungdomspsykiatrin. Det måste göras för att få tydliga definitioner kring till exempel när en behandling påbörjas och avslutas men också för att få mätbara tal så att vi kan följa utvecklingen över en längre tid. Dessutom ska vi hjälpa landstingen att hitta en samsyn när det gäller begrepp, definitioner och användbara nyckeltal.

I höst startar också ett arbete för att förbättra metoder och arbetssätt inom den vuxenpsykiatriska slutenvården. Vi vet att det finns ett stort behov av förändring inom den verksamheten. Därför vill vi ge förutsättningar för utbyte av nya idéer, inte minst mellan dem som jobbar inom verksamheten.

Det återstår många stora utmaningar inom psykiatrin. Från SKL:s sida kommer vi att göra mycket mer som leder till förbättringar inom den psykiatriska verksamheten. Vi ska stötta våra medlemmar i det arbetet. Men aktörer på alla nivåer, inte minst staten, måste vara beredda att satsa för att resultatet ska bli riktigt bra. Siktet måste vara inställt på att ta fram långsiktiga strategier med tydliga mål för den psykiatriska verksamheten.

Visst behöver den psykiatriska vården bli bättre. Det är SKL den första att skriva under på. Det är dock lätt att förstå den frustration Herman Holm, chef inom psykiatrin på Universitetssjukhuset Mas i Malmö, känner när han får frågan från en bekant  om de fikat upp pengarna  från regeringens psykiatrisatsning.

Pengarna gick dit de skulle

Anders Knape

Anders Knape
 är ordförande i Sveriges Kommuner och Landsting.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev