Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Rädsla har lett till kontraproduktiv överdokumentation

Publicerad: 25 oktober 2012, 05:00

Vården behöver ett nationellt patientjournalsystem för alla, kräver fyra debattörer.


Antalet gamla och mycket gamla ökar dramatiskt. Prognoserna är lika skrämmande som säkra, för alla som är med i statistiken är redan födda. Den grå revolutionen kommer att få dramatiska sociala och medicinska effekter. Dagens problem är en mild västanfläkt jämfört med vad som väntar 2050.  En nyfödd flicka i dag har över 50 procent risk eller chans – beroende på hur man ser det – att fylla 100. När folkpensionen infördes 1913 ansågs 65 vara en lämplig ålder, för då levde bara 10 procent av befolkningen. Nu, snart 100 år senare, lever de flesta många år efter pensionen.

Eftersom sjukdomar och skador ökar exponentiellt med åldern blir belastningen på hälso- och sjukvården enorm. Antalet cancerfall och skelettskörhetsfrakturer, exempelvis, kommer att mångdubblas. För att klara av en anständig vård krävs en förutsättningslös analys av hur vi arbetar i dagens hälso- och sjukvård.

Ett område där man skulle kunna frigöra en stor del av sjukvårdsarbetarnas tid vore att rationalisera dokumentationen.  I dagens journaler finns både en över- och underdokumentation.  Det är dock ett minerat område, där personliga och professionella intressen försvårar rationella lösningar. Det finns över 120 kvalitets­register som förs parallellt med journaler, för läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter.

Kvalitetsregistren har varit omistliga för att höja den svenska sjukvårdens standard till internationell toppnivå. Men till stor del står det samma information i register och journaler. Det är inte fråga om dubbeldokumentation utan om att samma data förs in 10 till 20 gånger. Dessutom så är registerdata inte tillgängliga för sjukvården och vice versa. Några kvalitetsregister använder fortfarande pappersformulär, och få är integrerade med journalen. Har vi råd med det?

På moderna sjukhus finns, säg, 100 olika dataprogram, varav kanske 10 är verksamhetskritiska. När datorerna släcks, stannar verksamheten. På mottagningar och vårdavdelningar ser man ofta mest ryggen på läkare och sköterskor, de har blicken fixerad på bildskärmen.

Fel i sjukvården beror nästan alltid på kommunikationsbrist och livsviktig information kommer ofta bort i ett brus av oväsentligheter. Det har nu blivit så att överflödet av information och poänglös dubbelregistrering spiller tid och ökar risken för misstag.

Hur har det blivit så?

En orsak är system som byggts för att lösa delproblem snarare än att man sett till helheten. Det var en viktig orsak till att rymdfärjan Columbia havererade. Man fokuserade så på bränsleledningarna att man försummade värmesköldarna.

I sjukvården har den befogade rädslan att göra fel lett till en kontraproduktiv överdokumentation. I dag ägnar både sjuksköterskor och läkare en stor del av sin arbetstid åt administrativa uppgifter, mätningar har visat på över 50 procent, och en mindre del åt patientnära arbete. Har vi råd med det ?

Vad bör göras? Man kan jämföra med järnvägen i mitten av 1800-talet. Här krävdes standardisering av spårvidd och tidszoner. Ett senare exempel är det gemensamma biljettsystemet för flyget som genomfördes på bara några år. Den traditionsbundna sjukvården har inte utnyttjat de fördelar som modern IT ger.

Vi behöver ett nationellt patientjournalsystem som kan användas av alla i vården. Grunddata ska bara registreras en gång, så att vi får mer tid till patienten.

1, Patientens – och där så krävs anhörigas – roll i dokumentation måste stärkas.

2, Lagstiftningen behöver revideras i avvägningen mellan patientsäkerhet och sekretess.

3, Hälso- och sjukvårdsprofessionerna måste enas om vad som ska dokumenteras. Varför inte delad vårdnad?

4, Länka journaler och kvalitetsregister.

Det är ett monumentalt infrastrukturprojekt. Hindren är poli­tiska, professionella och person­liga snarare än tekniska och juridiska. Vad gäller det ekonomiska har vi inte råd att låta bli. Det faktum att det kommer att ta år, decennier, gör det extra viktigt att börja nu, medan vi fortfarande har lite tid till innan den grå revolutionen slår till med full kraft.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev