Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Rapporten kan föra utvecklingen framåt”

Publicerad: 22 juli 2013, 10:24

Vi är övertygade om att vår ADHD-rapport kan föra utvecklingen inom ADHD framåt, skriver Måns Rosén och Pernilla Östlund på SBU i en replik.


Ann-Kristin Sandberg med flera aktiva inom ADHD-området anser att SBU:s uppdrag och systematiska översikter är både nödvändiga och efterfrågade. Däremot är författarna oroliga för att våra resultat lätt misstolkas och att vi behöver en tydlig strategi för att sätta resultaten i ett sammanhang.

Vi tror inte att alla som arbetar aktivt med ADHD och gör stora insatser behöver vara oroliga. Tvärtom är vi övertygade om att vår ADHD-rapport kan föra utvecklingen inom ADHD framåt. Detta bygger vi på erfarenheter inom andra områden där det funnits stora kunskapsluckor.

SBU har tidigare identifierat stora kunskapsluckor t ex när det gäller effekterna av program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn och ungdomar. Den rapporten bidrog tillsammans med rapporter från Kungliga Vetenskapsakademin till att forskningsråden satsade 300 miljoner kr kring forskning av barns- och ungdomars psykiska ohälsa. I flera tandvårdsprojekt har SBU identifierat kunskapsluckor som bidragit till att såväl de odontologiska fakulteterna som Vetenskapsrådet nu vill göra satsningar för att få svar på frågor där vi i dagsläget saknar svar. Regeringen har gett SBU medel för att bygga upp en databas för kunskapsluckor (finns för närvarande mer än 700 kunskapsluckor, se www.sbu.se) som bl a kan användas för att söka medel hos Vetenskapsrådet som har en särskild ansökan för klinisk forskning kring kunskapsluckor. Samtliga ovanstående exempel pekar på möjligheterna att uppmärksamma frågor även inom ADHD-området och skapa resurser för att starta viktig forskning.

Vi påtalade också i rapporten om ADHD att skolan och vården måste arbeta för ökad delaktighet. SBU:s uppdrag är dock avgränsat till att redovisa kunskapsläget medan Socialstyrelsen eller huvudmännen tar fram riktlinjer för hur man ska arbeta och prioritera även när kunskapen är bristfällig. Riktlinjerna baseras då på  beprövad erfarenhet . Denna gränsdragning mellan att ta fram kunskap och att prioritera eller fatta beslut i vården tror vi är viktig och bra.

Författarna skriver att vi begränsat oss till randomiserade kontrollerade studier (RCT). Det stämmer för läkemedelsstudier på kort sikt och studier på kosttillskott, men för alla övriga typer av behandlingsstudier har kravet varit att det ska finnas en kontrollgrupp.  Vi har alltså inte krävt att studierna ska vara randomiserade och har inkluderat flera kohortstudier med kontrollgrupp i rapporten.

Sammanfattningsvis tror och hoppas vi att SBU-rapporten ska uppmärksamma problemen som patienter med ADHD har, att personalen som arbetar med ADHD fortsätter att utveckla vården så att den blir mer evidensbaserad och att forskningen på området stimuleras.

Relaterat material

”SBU riskerar att bli en hämmande kraft”

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev