"Rätt kompetens för rätt arbetsuppgifter”

Företrädare för Svensk sjuksköterskeförening, Svenska barnmorskeförbundet och Vårdförbundet ser problem i Socialstyrelsens förslag att göra det möjligt att delegera läkemedelshantering till undersköterskor.

Ökad säkerhet för patienterna är Socialstyrelsens övergripande mål med de nya föreskrifterna om ordination och hantering av läkemedel som nu är ute på remiss. Reglerna tar sikte på en modern vårdmiljö där fler yrkesgrupper deltar i läkemedelshanteringen. Detta betyder inte, som skribenterna antyder, att läkemedelshanteringen inte samtidigt kan bli mer säker, effektiv och samhällsekonomiskt fördelaktig.

Läkemedel är förenade med stora risker om de inte används korrekt. För den enskilde patienten kan fel läkemedel eller en olämplig kombination av läkemedel få allvarliga konsekvenser för hälsa och liv. Detta är ett av skälen till att Socialstyrelsen i det nya förslaget har utökat ansvaret för vårdgivare och personal vad gäller ordination och hantering av läkemedel. I förslaget finns även ökade krav på kompetens.

Reglerna förtydligar vad läkare måste väga in i sin helhetsbedömning av patientens behov innan ett läkemedel kan skrivas ut.

Reglerna förtydligar vad läkare måste väga in i sin helhetsbedömning av patientens behov innan ett läkemedel kan skrivas ut. Övrig läkemedelsanvändning, kön, ålder, hälsotillstånd, andra pågående behandlingar och utredningar ska beaktas. Tidpunkten när behandlingen ska avslutas eller följas upp ska tydligt framgå av patientens journal.

Bara en läkare, tandläkare eller sjuksköterska får delegera iordningsställande och administrering eller överlämnande av läkemedel till någon annan. Den som får uppgiften ska enligt Socialstyrelsens förslag ha kunskaper om hantering av läkemedel och de risker som är förenade med hanteringen.

För sköra grupper, som barn och äldre, finns särskilda bestämmelser. Patienter över 75 år som har minst fem läkemedel ska erbjudas en läkemedelsgenomgång och vad gäller barn finns kompletterande regler då det kan vara extra svårt att ställa in rätt dos av läkemedlet. Socialstyrelsen har gjort många uppföljningar av risker med läkemedelsanvändning, inte minst för äldre.

Skillnaden mellan vård på sjukhus och vård i hemmet är inte lika tydlig nu som tidigare och personalen är mer rörlig. Öppenvård och slutenvård kan finnas på samma avdelning. Undersköterskor och sjuksköterskor arbetar i båda dessa miljöer. I samband med att vi gjorde en förstudie betonade flera aktörer att regelverken därför heller inte bör vara olika.

En möjlighet till delegering kan snarare frigöra tid för andra yrkesgrupper att utföra uppgifter som kräver en högre kompetens, vilket skulle bidra till ökad patientsäkerhet. Två statliga utredningar har tidigare framhållit att möjligheten att delegera iordningställande och administrering av läkemedel borde utvidgas och gälla även sluten vård (SOU 2014:23 och SOU 2016:2).

I debattinlägget hävdas att Socialstyrelsens förslag enbart är ett sätt att tillmötesgå arbetsgivarens krav på kortsiktiga lösningar på bristen på sjuksköterskor och barnmorskor.

Den formulering som tas som intäkt för påståendet handlar om en kostnadsberäkning av förslaget. Myndigheter har en lagstadgad skyldighet att utreda bland annat kostnadsmässiga konsekvenser av förslag. För att kunna göra en kvantifiering av kostnaderna används vanligtvis lönekostnader för personal då denna utgiftspost är en av de största för vårdgivarna.

I förslaget finns även utökade kontroller som exempelvis rör märkning av läkemedel och granskning av dos och patient, därför är det inte säkert att det totalt sett innebär en besparing. Socialstyrelsens avsikt är att bidra till att vården så långt som möjligt använder personal med rätt kompetens för rätt arbetsuppgifter. Så tror vi att man bäst ökar patientsäkerheten.

Lisa van Duin, jurist

Louise Djurberg, utredare inom patientsäkerhet

Erik Höglund, avdelningschef regler och behörighet

LISA VAN DUIN, LOUISE DJURBERG OCH ERIK HÖGLUND