Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Regeringen tar inte sitt ansvar för sjuksköterskeutbildningen

Publicerad: 16 juni 2009, 13:15

Trots upprepade kontakter med utbildningsdepartementet får vi inga besked om hur det akuta utbildningsbehovet i Stockholm ska lösas, skriver fyra borgerliga landstingspolitiker.


Utbildningsdepartementet, och därmed också regeringen, tar inte sitt ansvar för utbildningen av sjuksköterskor i Stockholmsområdet. Trots brev och uppvaktningar till departementet får vi inga besked om hur man avser att lösa det akuta behovet av utbildningsplatser. Vår nya högskoleminister måste se som en av sina första uppgifter att omedelbart agera.

När Högskoleverket, HSV, i december i fjol drog in Karolinska institutets, KI:s, examinationsrätt för sjuksköterskor förlorade vi i Stockholm med omedelbar verkan hälften av våra nybörjarplatser inom sjuksköterskeutbildningen under ett och ett halvt år.

Trots upprepade kontakter har regeringen inte agerat med den kraft som denna akuta situation kräver. Hittills har vi bara fått beslut om en fjärdedel av de förlorade utbildningsplatserna.

Förutom de mänskliga och personliga problemen för de berörda studenterna är det vården i Stockholm som i förlängningen drabbas. Sjuksköterskan är oundgänglig i vården. Vi är beroende av en kontinuerlig utbildning av både sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor för att klara en trygg och säker vård för stockholmarna.

Redan tidigare råder brist på särskilt yrkeserfarna sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor i hela landet. En åldrande befolkning gör att behovet av sjuksköterskor kommer att öka särskilt inom den kommunala äldreomsorgen. Vårdens utveckling med ny teknik och nya metoder gör samtidigt behovet av specialistsjuksköterskor ständigt större.

Stockholmsregionen har landets lägsta sjuksköterske­täthet räknat per 100 000 invånare och gapet till övriga landet har ökat. I Stockholms län fanns redan innan Karolinska institutets examinationsrätt försvann bara 16 procent av utbildningsplatserna för sjuksköterskor - men 22 procent av Sveriges befolkning, och nästan hälften av befolkningsökningen, cirka 30 000 per år.

Läget förvärras av att den geografiska rörligheten bland sjuksköterskorna är låg – det blir svårt att kompensera den reducerade utbildningen i Stockholm med rekrytering från andra delar av landet.

En halvering av antalet utbildningsplatser under en period blir mycket kännbar för personalförsörjningen, kompetensen och vårdkvaliteten hos både landstinget och andra vårdgivare inom Stockholmsregionen. Även Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har i en framställan till regeringen påpekat att de indragna examensrättigheterna kan få allvarliga konsekvenser för vården.

Kraftiga insatser krävs för att bevara sjuksköterskeutbild­ningen i Stockholm – och i framtiden utöka den.

Och förutsättningarna finns. Sökandetrycket på de utbildningar som finns är högt, högre än i övriga landet, och kvalitativa utbildningsanordnare står beredda att utöka. Om vi får chansen, kunde vi således hjälpa till att minska även den nationella bristen på sjuksköterskor.

De enskilda högskolorna Röda korset, Ersta Sköndal och Sophiahemmet har med stöd av landstinget vid flera tillfällen de senaste månaderna erbjudit regeringen att tillfälligt utöka antalet nybörjarplatser för att kompensera bortfallet från KI. De tre högskolornas sjuksköterskeutbildningar ligger bland de fem mest eftertraktade i Sverige med ett mycket högt sökandetryck. Möjligheter finns också på Mälardalens högskola. Det skulle innebära att vi de närmaste terminerna kunde erbjuda lika många utbildningsplatser som tidigare.

Också ur ekonomiskt perspektiv är regeringens brist på agerande oförståeligt. Givetvis måste KI ha resurser för att reformera sin utbildning för att återfå examensrätten – men Högskoleverkets analys visar att det även på universitet och högskolor i Stockholmsregionen utbildas färre studenter än det ekonomiska utrymmet medger. Det innebär att det borde finnas stora möjligheter att omfördela utbildningsplatser till sjuksköterskeutbildningen i Stockholm.

Vår avgående högskole- och forskningsministers, Lars Leijon­borgs (fp) entusiasm över sådant som ESS, den stundande mångmiljardanläggningen för materialforskning i Lund, är förståelig. Men även hälso- och sjukvården är en forsknings- och framtidsbransch med stor potential för Sverige – förutom dess absolut grundläggande betydelse för ett fungerande samhälle.

En lösning för sjuksköterskeutbildningen i Stockholm brådskar. Vi utgår från att regeringen sent, men omedelbart, agerar så att den framtida kompetensförsörjningen avseende sjuksköterskor i Stockholm inte äventyras.

Maria Wallhager
Jan-Olov Sundström
Stig Nyman
Tage Gripenstam

Maria Wallhager (fp)
är landstingsråd i Stockholms läns landsting och ordförande i dess produktionsutskott.

Jan-Olov Sundström (m)
är vice ordförande i produktionsutskottet.

Stig Nyman (kd),
till vänster, är landstingsråd i Stockholms läns landsting och ledamot i produktionsutskottet.

Tage Gripenstam (c)
är ledamot av produktions­utskottet.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev