Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

Register utan uppgift om omvårdnad saknar kvalitet

Publicerad: 20 juni 2007, 04:36

Rätt använda kan nationella kvalitetsregister ge unika möjligheter för beslutsfattare och professionella att följa och utveckla verksamheten. Men om registren inte omfattar omvårdnad kan de inte bedömas som relevanta för vården, skriver två företrädare för Svensk sjuksköterskeförening.


De nationella kvalitetsregistren får en allt större betydelse för utveckling och uppföljning av svensk hälso- och sjukvård. I dag är det 55 nationella kvalitetsregister som får ekonomiskt stöd från sjukvårdshuvudmännen och staten.

Registren skapar en unik möjlighet att följa upp vårdens resultat såväl lokalt som nationellt samtidigt som data från registren skapar goda förutsättningar för lärande och förbättringsarbete inom vården. Men fortfarande är registren alltför fokuserade på den medicinska behandlingen.

För att utveckla arbetet med de nationella kvalitetsregistren föreslår Svensk sjuksköterskeförening, SSF, att följande register ska pröva att registrera väsentliga omvårdnadsvariabler; Nationella diabetesregistret, NDR, Nationella kvalitetsregistret för barn- och ungdomsdiabetes, Swediakids, Nationellt kvalitetsregister för hjärtsvikt, RiksSvikt, Nationellt kvalitetsregister för stroke, Riks-Stroke, och Svenska demensregistret, SveDem.

Dessa register omfattar stora grupper av personer med allvarliga sjukdomar och som ofta har långvarigt behov av kvalificerade omvårdnadsinsatser. I några av de föreslagna registren finns enstaka omvårdnadsvariabler men dessa är otillräckligt utvecklade.

Rätt använda kan registren ge unika möjligheter för beslutsfattare och professionella att följa och utveckla kvaliteten i verksamheten. Eftersom vanligen minst 60 procent av verksamheten omfattas av omvårdnadsinsatser kan ett register som inte innefattar omvårdnad inte bedömas som relevant för vården.

För att registrens fulla potential ska kunna utnyttjas på ett kostnadseffektivt sätt bör professionerna enas om vissa gemensamma patientnära indikatorer. På detta sätt skulle möjligheterna att jämföra mellan registren öka. I arbetet med att utveckla patientnära indikatorer bör respektive register satsa på variabler som ökar möjligheterna att involvera patienten i att bedöma och utvärdera sin hälsa. Något som Svenska reumatoid artrit-registret är en förebild för. SSF uppmanar styrgrupperna för respektive register att söka kontakt med andra kvalitetsregister för att gemensamt kunna påskynda utvecklingsarbetet.

SSF har samrått med Nätverket för vårdforskning inom cancerområdet och lämnar följande bidrag till gemensamma patientnära indikatorer, oavsett cancerdiagnos för de i dag 18 kvalitetsregistren inom cancerområdet: Bemötande, trötthet och störd sömn, risk för undernäring, tillgång till kontaktsjuksköterska och livssituation.

I dag fokuserar de flesta av cancerregistren på indikatorer som återfall och överlevnad, vilka är nog så viktiga, men registret behöver även registrera variabler som kan ge information om vårdens kvalitet samt om patientens hälsotillstånd under överlevnadsperioden och vid eventuellt återfall.
 SSF, med specialistsektioner och nätverk, inbjuder styrgrupperna för ovan nämnda register till dialog om utformning av indikatorer och val av variabler.

SSF uppmanar även Beslutsgruppen för nationella kvalitetsregister att vid bedömningen av ett kvalitetsregisters relevans uppmärksamma om tillämpliga omvårdnadsvariabler registreras.

Ania Willman
 Åsa Andersson

Ania Willman
 är ordförande i Svensk sjuk­s­köterske­förening.

Åsa Andersson
 är kanslichef på Svensk sjuk­­sköterske­förening.

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev