Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Måndag30.11.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

”Reglerad fortbildning för läkare är en investering”

Kostnaden för en reglerad fortbildning skulle bara utgöra cirka 1,6 procent av statens utgifter på hälso- och sjukvårdsområdet, skriver Sofia Rydgren Stale från Sveriges läkarförbund.

Publicerad: 12 November 2020, 06:00

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Sofia Rydgren Stale, ordförande i Sveriges läkarförbunds utbildnings- och forskningsråd.

Foto: Rickard L. Eriksson


Ämnen i artikeln:

Läkarförbundet

Sverige är inte fortbildning obligatorisk – det finns inte någon lag eller föreskrift som säkerställer läkares rätt till fortbildning eller att arbetsgivarna tar sitt ansvar för den. Sverige utgör här ett undantag inom EU. 

Frånvaron av en reglerad fortbildning framgår tydligt av de fortbildningsenkäter vi regelbundet skickar till våra medlemmar. Antalet dagar per år som läkare deltar i fortbildning har minskat med cirka 30 procent under tio år och var 2017 nere på sex dagar. Vi närmar oss nivåer där man inte kan garantera att patienter får träffa läkare som är uppdaterade på de senaste behandlingsmetoderna. 

Därför krävs en reglerad fortbildning. Det kan ske i lag eller genom ett förtydligande av Socialstyrelsens ledningsföreskrift. I denna bör det tydligt framgå att varje läkare ska ha en individuell fortbildningsplan som följs upp och revideras regelbundet. I planen ska behovet av både extern och intern fortbildning framgå. Att vårdgivare och arbetstagare uppfyller sina skyldigheter måste följas upp externt varför fortbildningen ska redovisas i verksamhetsberättelsen.

Regeringen försvarar sin ovilja att reglera läkares fortbildning med att hävda att hälso- och sjukvårdspersonal ”redan i dag har möjlighet till fortbildning i den omfattning som krävs för att de ska hålla sig à jour med utvecklingen inom sitt yrke”. Det är ett verklighetsfrånvänt påstående. I stället är orsaken ekonomin. Regeringen menar nämligen att en reglering av läkares fortbildning skulle kunna vara ett ingrepp i det lokala självstyret. Tankegången är att om regeringen ålägger regionerna att fortbilda specialistläkare så måste regeringen enligt finansieringsprincipen också skjuta till pengar. 

Oaktat riktigheten i argumentet har Läkarförbundet gjort en uppskattning av kostnaden. Det skulle kosta cirka 1,2 miljarder kronor per år att reglera fortbildningen för Sveriges cirka 28 000 specialistläkare för att nå förbundets rekommendation om tio externa fortbildningsdagar per år. Inklusive lön, kursavgift och resa. 

År 2019 uppgick hälso- och sjukvårdens andel av statsbudgetens utgifter till cirka 80 miljarder kronor. Kostnaden för en reglerad fortbildning skulle utgöra en liten del av statens utgifter på området, cirka 1,6 procent. Det skulle dessutom vara en ren investering i form av en ökad patientsäkerhet. Frågan regeringen måste ställa sig är vad det kostar att inte reglera fortbildningen. Den yttersta konsekvensen av att läkare inte kan fortbilda sig är vårdskador. Kostnaden för extra vårddagar uppgick 2019 till mellan 7 och 8 miljarder kronor enligt Sveriges Kommuner och Regioner. Utöver det tillkommer det personliga lidande för varje individ. 

Sverige utgör inom EU ett pinsamt undantag genom att inte ha en obligatorisk fortbildning för specialistläkare. Läkarförbundet har visat att argumentet att en reglering skulle bli dyr inte håller. Det torde nu alltså bara vara en formsak för regeringen att fatta ett beslut om en reglerad fortbildning. Bollen är din, Lena Hallengren. 

Sofia Rydgren Stale, ordförande i Sveriges läkarförbunds utbildnings- och forskningsråd.

 

Det här är en opinionstext

Åsikterna som uttrycks i artikeln står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

Läkarförbundet

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev