Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Debatt

”Rehabilitering måste ingå i vårdgarantin”

För den som har en sjukdom i rörelseorganen är fysisk träning en viktig del av behandlingen. Bristande rehabilitering orsakar stora problem, skriver Lotta Håkansson, Reumatikerförbundet. (3 kommentarer)

Publicerad: 24 oktober 2022, 03:30

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Lotta Håkansson, förbundsordförande för Reumatikerförbundet.

Foto: Jalle Torbjörnsson


Ämnen i artikeln:

RehabiliteringReumatikerförbundetReumatoid artrtitReumatologiReumatismToppnyheter Rörelseorganen

Många människor med reumatisk sjukdom sitter ständigt i vårdens väntrum – för undersökning, utredning, diagnos, specialistvård eller rehabilitering. Ofta upplever kroniskt sjuka att de hamnar allra sist i kön och ibland är den så lång att väntan från symtom till behandling kan bli flera år.

Ett stort antal försök har gjorts för att korta väntetiderna i vården, med otillräckliga resultat. I våras blev ytterligare en utredning klar då Gunilla Gunnarsson överlämnade slutbetänkandet Vägen till ökad tillgänglighet – delaktighet, tidiga insatser och inom lagens ram (SOU 2022:22) till dåvarande socialminister Lena Hallengren (S). 

Läs mer: Så säger reumatologer i olika regioner om RA-patienters smärta 

Vi tycker att utredningen innehåller många bra förslag. Bland annat föreslås att undersökningar inom såväl primärvården som den specialiserade vården ska ingå i vårdgarantin. En medicinsk bedömning inom primärvården ska också omfattas av vårdgarantin, oavsett om besväret som den enskilde söker för har samband med ett tidigare känt hälsoproblem eller inte. Det senare är en god nyhet för alla med kronisk sjukdom, men gynnar också den som är multisjuk och ofta behöver komma i kontakt med hälso- och sjukvården. 

Reumatikerförbundets viktigaste synpunkt handlar dock om att även rehabilitering, habilitering och hjälpmedel måste ingå i vårdgarantin. Rehabilitering är en viktig del av behandlingen för våra medlemmar, och bristande rehabilitering ställer till stora problem. Vid vissa sjukdomar i rörelseorganen är nämligen rehabilitering, som träning i varmvattenbassäng, den allra viktigaste behandlingsformen. För exempelvis den stora patientgruppen med artros finns inte så mycket mer behandling än fysisk träning, kanske smärtstillande läkemedel och till slut – eventuellt – operation. 

I vårdförloppet för etablerad reumatoid artrit, RA, slås fast att obehandlad RA ofta orsakar skador på leder som kan ge grava funktionsnedsättningar. Vidare sägs att patienter med RA har ökad risk för samsjuklighet i sjukdomar som är vanliga i befolkningen, som till exempel hjärt-kärlsjukdomar, lungsjukdomar och infektioner. Citat: ”En tidig diagnostik samt effektiv och kontinuerlig behandling med tät monitorering och individuellt utformad rehabilitering är avgörande för att minska risken för dessa komplikationer av RA.” 

Trots vårdförlopp och riktlinjer visar dock enkätundersökningar som Reumatikerförbundet har gjort 2018 och 2022 att många medlemmar upplever att de inte får den rehabilitering de behöver och har rätt till. 

Sjukdomar i rörelseorganen orsakar cirka 20 procent av alla läkarbesök i primärvården. Utöver besvär, som exempelvis ledvärk, får många patienter dessutom nedsatt arbetsförmåga, blir långtidssjukskrivna eller får andra sjukdomar. 

Ohälsa är smärtsamt och dyrt. Reumatikerförbundet tror att Sverige kan få betydande hälsovinster om:

Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel ingår i vårdgarantin.

Nationella riktlinjer för rehabilitering, habilitering och hjälpmedel kommer på plats och implementeras.

Alla kommuner tillsätter en medicinskt ansvarig för rehabilitering, MAR, som i juni 2020 bara fanns i 85 av landets 290 kommuner. 

Varje region tar fram en plan för vård av kroniskt sjuka som bland annat omfattar årliga uppföljningar av de vårdförlopp och riktlinjer som redan finns. 

Lotta Håkansson, förbundsordförande för Reumatikerförbundet

Kommentarer:

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här!

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

2022-10-25

Intentionen att rehabilitering för tex RA bör ingå i vårdgarantin kan jag förstå. Dock måste givetvis här en samhällsekonomisk analys beaktas och tydlig gränsdragning om vad som är egenansvar i rehabilitering och vad som behöver vårdutbildad profession. Övervikt och fetma kostade var för sig ca 25 miljarder kronor för samhället år 2016. Totalt alltså 50 miljarder, detta inkluderat följdsjukdomar som hypertoni, diabetes, cancer, produktionsbortfall (sjukskrivningar) mm. Detta är en diagnos där allt för få hälsopreventiva insatser finns att tillgå. Frågan är VAR ska detta arbete ske, för vems pengar och på bekostnad av vilka undanträningseffekter. Detta är en stor grupp patienter med svårbehandlad diagnos. Med den demografi vi har idag räcker det inte ens om ALLA nyutbildade väljer en vårdutbildning, det kommer ändå att vara stor brist på personal. Detta är en svår utmaning för vårt samhälle och en ekvation som inte går ihop. 

Vårdpersonal primärvården

 

2022-10-25

Det stora problemet är bristen på utbildning av läkare i fysikalisk undersökningsteknik, ortopedisk medicin. Den bristen medför att orsaken till smärtan i rörelseapparaten inte diagnostiseras och man missar möjligheten till riktad manuell terapi, som är det smärtpatienter efterfrågar allra mest och som kan vara mycket effektivt, dessutom som regel biverkningsfritt.

sekr Svensk Förening för Ortopedisk Medicin

 

2022-10-24

Så bra! Så extremt viktigt att lyfta upp!!! Detta behöver uppmärksammas och lyftas upp mer. Tragiskt att rehabilitering och preventivt arbete aldrig prioriteras. Det är dags att satsa på rehabpersonal, det kommer kommuner och regioner spara på i längden. Att endast arbeta reaktivt är farligt för samhället och kommer inte att fungera i framtiden.

Vårdpersonal

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev