Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag11.04.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

”Replikationskrisen måste tas på allvar”

Många vetenskapliga studier går inte att upprepa. Vi föreslår att regeringen ger Vetenskapsrådet i uppdrag att kartlägga replikationskrisen, skriver Maria Nilsson (L).

Publicerad: 3 Mars 2021, 04:55

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Liberalernas forskningspolitiska talesperson, Maria Nilsson.

Foto: Magnus Fröderberg


Hur vet vi att vi vet? Det kanske låter som en filosofisk fråga, men faktum är att det är en högst seriös fråga inom forskningen. När forskare gör en studie som exempelvis visar att rödvin eller choklad leder till minskad risk för hjärtproblem, behöver det inte nödvändigtvis vara sanningen. Det räcker sällan med en studie för att veta, så därför kan forskare försöka upprepa studien. Det kallas för replikation – och det händer ofta att de inte visar samma resultat. 

Under de senaste åren har fler och fler inom akademin börjat varna för att det råder en replikationskris. Detta då många vetenskapliga studier inte går att upprepa eller att upprepningar inte visar samma resultat.

Replikationskrisen måste tas på allvar. Jämfört med länder som Österrike och Nederländerna är Sverige bara i början av vårt arbete med att identifiera sätt att åtgärda replikationskrisen.

Liberalerna har samarbetet med regeringen och Centern för att ta fram den forskningsproposition som nu ligger på riksdagens bord. I den satsas det 13,6 miljarder kronor på forskning under den kommande fyraårsperioden.

Liberalerna har genom historien haft övertygelsen om att det är innovation, forskning och utveckling som leder samhället framåt. Det innebär att vi också behöver adressera de problem som finns inom forskningen. Om det inte sker, riskerar tilltron till vetenskap och expertis att urholkas.

Vi lever i en tidsålder när faktaresistensen är omfattande och källkritiken är bristfällig många gånger. Vi har precis kommit ur en period när presidenten för världens mäktigaste land öppet ifrågasatte vetenskapen till fördel för sitt eget ogrundade tyckande. Därtill har vi klimatförnekare och vaccinationsmotståndare som regelbundet ifrågasätter forskningsrön.

Det är därför av stor vikt att stärka vetenskapens och forskningens ställning i samhällsdebatten. Men för att lyckas med det, är det avgörande att få till stånd en ordentlig ambitionshöjning vad gäller replikationer. Om felaktiga resultat och undermåliga studier tillåts få fäste, är risken stor att det skadar akademiens trovärdighet.

Replikationskrisen är inte ny, och heller inte begränsad till ett enskilt forskningsfält. Problemet finns inom allt från genetik till ekonomi. Även om problemet har varit känt inom akademien länge, så har det inte nått ut till samhällsdebatten.

Nu har det börjat hända något, allt fler oroar sig för replikationskrisen. Förra året gjorde exempelvis Vetenskapsradion en fördjupning i problemet, och förra året släppte forskaren Stuart Richie boken ”Science Fiction” som berörde ämnet och ledde till uppmärksamhet internationellt.

Vi politiker måste självklart ta ansvar för replikationskrisen. Som Richie konstaterar är det inte vetenskapen det är fel på – det är akademien som måste förändras. Problemet har inte uppkommit av sig själv, utan drivs fram av exempelvis den publiceringshets som forskare måste utstå. Det handlar om att ju fler publiceringar och citeringar en forskare får, desto större möjlighet till mer anslag och bättre tjänster.

Sverige bygger sitt välstånd och sina höga ambitioner när det gäller samhällsutveckling på vår konkurrenskraft, inte minst vad gäller kunskap och kompetens. Vi har en ambition att vara en avancerad forskningsnation. Liberalerna menar att svensk forskning behöver flytta fram sina positioner under kommande år. Inte minst gäller det artificiell intelligens, avancerade material och medicin.

 Liberaler har samtidigt alltid varit noga med att sätta kvalitet i centrum. Det är därför vi vill uppmärksamma replikationskrisen, som i mångt och mycket handlar om ett fokus på kvantitet framför kvalitet. Vi ser att incitamentsstrukturerna inom akademin premierar snabbhet och citeringsfrekvenser, vilket inte gynnar replikationer – vilket missgynnar kvaliteten. 

Nu föreslår vi att regeringen ska ge Vetenskapsrådet ett formellt uppdrag att kartlägga replikationskrisen i Sverige. Vi menar att de även måste sammanställa de undersökningar och studier som finns gällande problemet. Utifrån dem bör de sedan föreslå åtgärder som kan motverka replikationskrisen. Om vi inte agerar och vidtar konkreta åtgärder för att motverka problemet, är risken att vi blir svarslösa när någon ställer frågan ”Hur vet vi att vi vet?”.

Maria Nilsson, Liberalernas forskningspolitiska talesperson

 

Kommentarer:

Arbetar du i sjukvården och vill kommentera texten utifrån din yrkesroll?

Klicka här! 

Kommentarer publiceras efter granskning.

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev