”Riksrevisorns kritik har en helt annan utgångspunkt”

Socialstyrelsens nationella riktlinjer handlar i huvudsak om att värdera olika vårdinsatser utifrån den effekt de har enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Riksrevisionen har en helt annan utgångspunkt för sin granskning. Den bygger på kriterier som tagits fram utifrån studier om vad patienter tycker är viktigt i vården.

Socialstyrelsen välkomnar en diskussion om hur staten kan verka för ett stärkt patientperspektiv i vården. Däremot kan våra nationella riktlinjer vara fel svar på rätt fråga. Enligt Socialstyrelsens mening ligger det i patientens mest primära intresse att beslut om vårdinsatser och behandlingar vilar på vetenskaplig grund. Detta är viktigt att inte göra avkall på.

Vi arbetar på en rad sätt för att öka patienters delaktighet, möjligheter till information och inflytande över sin vård. Det är oerhört centralt att lyssna till patienten. Får han eller hon ett respektfullt bemötande finns bättre förutsättningar för en god vård.

Riktlinjerna har beslutsfattare i vården som främsta målgrupp, men de ger också vårdpersonal stöd i sitt dagliga arbete. När Socialstyrelsen tar fram riktlinjer har vi till vår hjälp landets främsta experter, som utifrån aktuell forskning bedömer den nytta olika metoder har i jämförelse med riskerna. Innan vi väljer att rekommendera en behandling för exempelvis diabetes, stroke eller några av våra vanligaste cancerformer vägs också behovet och kostnadseffektiviteten in.

Att Riksrevisionen i sin granskning trots allt finner patientperspektiv i samtliga tolv riktlinjer talar man tyvärr tyst om. Faktum är att man hittar patientperspektiv i mer än var fjärde rekommendation, eller drygt 700 av 2 700. Ändå väljer Riksrevisionen att fokusera på att endast ett fåtal rekommendationer syftar till att göra vården mer tillgänglig. Vi vill framhålla att det i alla riktlinjer finns ett särskilt kapitel där vi lyfter fram hälso- och sjukvårds­lagens formuleringar om vad vården inte bara bör utan är skyldig att erbjuda, bland annat vad gäller tillgänglighet, självbestämmande, kontinuitet och samråd med patienten.

Riksrevisionen anser även att Socialstyrelsen mer systematiskt kan fånga upp patienters erfarenheter. Vi följer noggrant metod­utvecklingen på området. Redan i dag för Socialstyrelsen en dialog med patientföreningar om vad som ska ingå i riktlinjerna, och de deltar även i det slutliga remissförfarandet. Vi gör även patient­versioner av riktlinjerna som finns på vår webb, dessutom har vi inlett ett samarbete med landstingens sjukvårdsrådgivning 1177 för att fler ska nås av informationen.

Riksrevisionen anser vidare att riktlinjernas genomslag i vården är relativt begränsat. När Socialstyrelsen frågar drygt 700 verksamhetschefer inom specialist- och primärvården i Sverige känner i princip alla till riktlinjerna och åtta av tio har stort eller mycket stort förtroende för dem. En majoritet har hjälp av riktlinjerna i sitt dagliga arbete. 83 procent anser att riktlinjerna är pålitliga och 74 procent svarar att de är lätta att förstå.

Men vi slår oss inte till ro med dessa resultat. Vi utvecklar löpande metoder för att öka genomslaget och underlätta användningen av våra riktlinjer. Just nu gör vi till exempel databaser tillgängliga som öppna data för att riktlinjerna enkelt ska kunna integreras i vårdgivarnas system.