Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag30.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Debatt

”Risk för att grupper ställs mot varandra”

Publicerad: 28 September 2020, 22:50

Lotta Håkansson, förbundsordförande Reumatikerförbundet.

Inför hösten ser Reumatikerförbundet med växande oro på det ökande behovet av vård och rehabilitering som uppstått på grund av covid-19.


I dag träffar jag socialminister Lena Hallengren (S) på patientrådet som regeringen återkommande kallar till. Frågor som jag kommer att lyfta vid sammanträdet är de satsningar som Reumatikerförbundet välkomnar i årets budgetproposition, men också de behov av ytterligare insatser som jag ser krävs för att våra medlemmar ska få den vård och rehabilitering som de behöver.

Sedan i våras när covid-19-pandemin bröt ut har trycket på vården ökat kraftigt. Mycket av den vanliga vården har fått stå tillbaka för att vårdpersonalen ska kunna ta hand om de som varit svårt sjuka.

Inför hösten ser Reumatikerförbundet med växande oro på det ökande behovet av vård och rehabilitering som uppstått på grund av covid-19. Hur ska personer med sjukdomar i rörelseorganen få tillgång till den vård och behandling de behöver samtidigt som alla de som varit sjuka i covid-19 ska tas om hand? Kommer regeringens satsningar att räcka? Över hälften av alla de patienter som varit svårt sjuka och intensivvårdats beräknas vara i behov av långvarig rehabilitering. Samtidigt finns alla de med kronisk sjukdom i rörelseorganen som kontinuerligt behöver vård och rehabilitering. Reumatikerförbundet ser en stor risk för att olika grupper kommer att ställas mot varandra.

En enkätundersökning som vi nyligen gjort visar att våra medlemmar har tagit ett stort ansvar för sin egen och andras hälsa under våren. Drygt en tredjedel har undvikit att söka vård med anledning av covid-19, och nästan var fjärde person, 23 procent, har på eget initiativ avbokat sitt vårdbesök. Många med motiveringen att de inte vill riskera att bli smittade eller smitta andra. Även vården har ställt in besök under våren och sommaren. Av den tredjedel som uppgett att de fått operationer, rehabilitering eller andra vårdbesök inställda, hade 60 procent ännu i augusti inte fått en ny tid för sina besök.

Utebliven eller bristande vård och rehabilitering innebär inte bara ett stort lidande för individen och närstående – det innebär också ökade kostnader för både kommuner och regioner för till exempel återkommande behov av insatser inom hälso- och sjukvård, långa sjukskrivningar och arbetslöshet som följd.

Vården ska vara jämlik, det ska inte spela någon roll var man bor eller vem man är. Ändå vet vi att regionerna gör olika prioriteringar och har olika förutsättningar att möta de behov som finns vilket leder till en ojämlik vård. Vi vill att:

■ Regeringen förlänger giltighetstiden för högkostnadsskydd och frikort inom öppenvården, för att kompensera dem som gått miste om sin subvention på grund av uteblivna vårdbesök under coronapandemin. Det handlar om ekonomiskt utsatta grupper som inte ska behöva förlora ytterligare.
■ Det ska vara obligatoriskt för kommunerna att utse en medicinskt ansvarig för rehabilitering, mar, för dem som omfattas av kommunal hälso- och sjukvård. Ett sådant förslag finns idag i utredningen Ett nationellt sammanhållet system för kunskapsbaserad vård, kanske kan det lyftas ut och snabbutredas så som även Sveriges Arbetsterapeuter föreslagit?
■ Regeringen utökar månaderna som man beviljas riskgruppsersättning för så att ersättningen gäller retroaktivt från mars månad till årsskiftet.

Regeringens satsningar är mycket välkomna, men den nya situationen efter covid-19-pandemin kräver fler snabba och effektiva åtgärder för att garantera en jämlik vård och rehabilitering.

Lotta Håkansson, förbundsordförande Reumatikerförbundet

LOTTA HÅKANSSON

Dela artikeln:


Dagens Medicins nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev